Ingen logik i bristande intresse för industrijobb

Sveriges välfärd har byggts upp med kraft från industrin. Om vi även i framtiden ska ha en välfärd värd namnet så måste industrin som attraktiv arbetsplats lyftas till en ny nivå. Med rådande osäkerhet i omvärlden blir behovet ännu tydligare.

Att behålla så många industrijobb i Sverige som möjligt, och samtidigt bli mer självförsörjande i flera led har nog aldrig varit viktigare än nu. Den största utmaningen är inte att hitta jobb, utan snarare att matcha arbetskraften till de jobb som finns. En stor utmaning i det ligger i ett falnande intresse för teknikyrken och industrijobb över lag.

En ologisk utveckling
Egentligen är det en ologisk utveckling, att intresset för industrijobb går ner samtidigt som världen blir mer digital. Vår vardag är uppbyggd på teknik. Många är mycket intresserade av att använda teknik i sin vardag, de är vana vid problemlösning som gäller tekniskt avancerade digitala applikationer. Varför är det då så svårt att få upp antalet sökande till de tekniska utbildningarna?
– Jag tror att mycket har att göra med attityder och förutfattade meningar om hur industrin ser ut. I många andra länder, exempelvis Tyskland, anses industrijobb vara framtidsyrken. Det ryktet har inte industrijobben i Sverige – trots att vår industri platsar bland världens mest moderna och högteknologiska, förklarar Jan Söderström, vd för det tekniktunga utvecklings- och tillverkningsbolaget Quintus Technologies i Västerås.
Det är ingen överdrift att säga att industrin länge varit ryggraden i det svenska näringslivet och till och med samhället med tanke på välfärdssystemets uppbyggnad. Trots det får industrin idag inte sin välförtjänta plats när det gäller marknadsföring som attraktiv arbetsplats.
Det är uppenbart att många industriföretag känner oro för möjligheterna att rekrytera rätt kompetens. Företag begränsas idag i sina möjligheter till expansion på grund av svårigheter att rekrytera och anställa. Den stora kompetensbristen inom industrin måste akut ses över då den hotar den välfärd som vi sedan länge tar för givet.
– För att bygga upp industrin med fler jobb måste vi alltså tänka om. Det krävs en omstart. Det är också därför vi på Quintus Technologies har valt att behålla en så stor del av verksamheten som möjligt i Västerås trots att mer än 95 procent går på export över hela världen. Alla produkter monteras och testas i Västerås. All forskning och utveckling finns också här och det kommer vi inte att ändra på, fortsätter Jan Söderström.

Finns det en framtid för industrin?
På frågan om Sveriges industri trots allt har en framtid svarar Jan Söderström:
– Jag ser en ljus framtid för svenska industriföretag över lag, trots den stora bristen på ingenjörer och teknisk produktionspersonal som råder idag. Vi har en hög teknisk nivå på den digitala sidan såväl som på den industriella, vilket tillsammans utgör en god grund för en ledande position relaterat till utveckling av Industri 4.0 och användandet av artificiell intelligens i industriell miljö. Det innebär nya kompetenskrav och öppnar upp för ytterligare utvecklingsmöjligheter.
Förutom den traditionella ingenjörskompetensen kommer behoven öka relaterat till integrerade IT-miljöer, programmering, signalbehandling, människa-maskin-interaktion med mera. Det borde vara en arbetsplats som lockar fler och det som måste göras nu är att få upp ungdomars intresse för den utveckling som sker inom tekniken och industrin.


Transport & Logistik/Sjöfart & Hamnar SNL 2020-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2020-2

Huvudtema: Transport & Logistik/Sjöfart & Hamnar
Svensk innovationskraft står sig

Att svensk industri står sig väl i global konkurrens finns det tydliga tecken på. Inte minst då svenska industriföretag gärna investerar i ny teknik och visar framfötterna när det gäller nya innovationer. Innovationskraften är stark – men en ny utmaning ligger i en allt mer påtaglig kompetensbrist.

Back to top