Ecorub ökar återvinningsgraden inom gummi- och plastindustrin

Storskalig materialåtervinning är en absolut nödvändighet om en miljömässigt hållbar tillväxt ska bli verklighet och intresset för cirkulär ekonomi ökar nu snabbt i branscher där företagen ser ekonomiska fördelar med den.

På denna punkt har plast- och gummibranschen tyvärr halkat efter rejält, trots att det finns mycket goda förutsättningar till ökad lönsamhet med återvunna material. Inom EU går nästan all insamlad plast till förbränning och årligen kasseras mer än 300 miljoner däck utan att gummit återvinns till nya produkter.

Vill ställa om hel bransch
I Sverige samlas det årligen in plast till ett anskaffningsvärde av cirka 10 miljarder kronor, men 84 procent av plasten går till förbränning i stället för att bli nya produkter. Utfallet för insamlade gummidäck är tyvärr ännu lägre. Av cirka 95.000 ton däck per år blir endast 10 procent av gummit nya produkter. Trots att gummit från däcken har många unika egenskaper som kan överföras och öka kvaliteten på detaljer i fordon, maskiner, fritidsprodukter. Eller i byggskivor, tak & mark dukar, tätningslister, avloppsrör, el-kapslingar. Listan på detaljer som kan tillverkas av återvunna plaster och gummi kan skrivas oändligt lång, men i stället används merparten av dessa material som bränsle i värmeverk och fyllnadsmaterial vid markarbeten.

I Sverige eldas det med sedlar och hålen i marken fylls med mynt
– Det fungerar förvisso bra och det flesta verkar nöjda med den enkla lösningen. Men det skapar inget ekonomiskt mervärde, tvärt om. Det gör däremot alla produkter som kan framställas av materialen. Med de förutsättningar och incitament som nu finns kan omställningen ske mycket snabbt. Vilket även krävs om den polymera branschen ska nå en ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Det går inte att ersätta alla nuvarande polymerer med nya från olika sockerarter, säger Tony Rönnqvist, marknadschef på Ecorub.
Metallbranschen tvingades till sin omställning av bristen på metaller till följd av två världskrig och i dagsläget har Sverige cirka 92 procent återvinningsgrad på metallprodukter. Nu lider inte den polymera branschen brist på jungfruliga material, tvärt om. Men branschen tvingas till omställning av miljömedvetna konsumenter och deras snabbt ökade efterfrågan på produkter med lägre klimatavtryck.
– De företag som aktivt söker lösningar som gör deras produkter mer miljövänliga och även informerar sina kunder på vilket sätt det sker kommer att bli morgondagens vinnare. Vår ambition med Ecorub är att driva materialutvecklingen så att omställningen blir tekniskt och ekonomiskt fördelaktig för både producent och konsument.

TPRR materialen öppnar nya möjligheter
Många vill hävda att det inte går att blanda exempelvis vulkaniserat gummi och plaster till högkvalitativa produktionsmaterial då materialen är för olika för att bindas mot varandra – men Tony Rönnqvist hävdar att de har fel. Åke Paulsson, grundaren av Ecorub, löste detta problem redan tidigt -90 tal och utvecklade då även tekniken som binder plast- och gummimaterial med varandra på molekylär nivå. Leveranser av TPRR till fordonsindustrin i USA startade hösten 1995 och pågår fortfarande, så det finns lång erfarenhet av TPRR.
Våren 2018 köpte Ecorub en industrilokal på 6500 kvadratmeter i Lövånger, Skellefteå kommun, för att bygga Europas första TPRR fabrik. Våren 2019 stod maskinlinan som blandar gummi, plaster, växtfibrer och mineraler på plats och under hösten färdigställdes även laboratoriet. I dag bistår man tre universitet och en växande grupp av företag med kunskap om hur återvunna polymerer mixas till nya TPRR material och hur det kan användas och formas.
TPRR öppnar nya möjligheter för plastindustrin. Många detaljer som i dag tillverkas med vulkaniseringsteknik kan istället formsprutas med TPRR och då till väsentligt lägre produktionskostnad. TPRR är dessutom så produktionsflexibelt att det kan formas med befintliga maskiner och verktyg.

TPRR-materialen adderar mervärden
Ecorubs teknikutveckling har gjort dem världsledande inom sitt område, vilket ett antal internationella utmärkelser befäster, då man undviker att göra samma saker och på samma sätt som alla andra i branschen.
– Vår ambition är att TPRR-materialen ska addera ett mervärde som inte finns i andra material. För vissa producenter kan TPRR innebära en prisfördel mot jungfruligt material.
För andra kan ett TPRR-material som utvecklats för en specifik produkt vara lösningen på ett tekniskt problem.
Det ska alltid finnas något att vinna på att använda TPRR, om så bara genom att addera ett miljömässigt mervärde i en produkt, eller ta del av cirkulär ekonomi säger Tony Rönnqvist.
Det råder inga tvivel om att efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter ökar snabbt.
Många kan vittna om att tidigare var produktens miljöbelastning en utslagsgivande faktor främst vid offentliga upphandlingar. 2020 beräknas miljöfaktorn bli en mycket utslagsgivande faktor även i konsumentleden. Att det är bra även för ekonomin är enkelt att förstå.
– Man behöver ingen högre skolning för att se ekonomiska fördelar med att sätta kapitalet som ligger bundet i soptippar i arbete igen. Tricket består i att våga bryta gårdagens mönster för att kunna vara framgångsrik även i morgon, avslutar Tony Rönnqvist.


PS saknar dig SNL 2020-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2020-1

Huvudtema: PS saknar dig
Lyft blicken norrut!

Nu när Europas största batterifabrik byggs i Skellefteå riktas många blickar norrut. Flera tusen nya arbetstillfällen och en samhällsutveckling som de flesta för bara några år sedan såg som snudd på omöjlig för en norrländsk glesbygd står på tröskeln. Det är inte bara Skellefteå som vinner på Northvolts etablering – grannkommunerna räknar även de med att få en del av kakan.

Back to top