Kan svensk förnybar energi bli en lönsam exportvara?

Förändringens vindar blåser för kraftindustrin. Dagens låga elpriser har skapat nya utmaningar som gör att kraftproducenterna börjar se över sina strategier för framtiden. Det gäller inte minst vindkraftsproducenter. I framtiden kommer de att stå för en mycket större del av Sveriges elförsörjning och vindkraft är redan idag ett av de allra billigaste alternativen vid uppstart av ny produktion. Nya möjligheter pekar även på en utökad exportmarknad för svensk förnybar energi.

Marknadsläget med extremt låga priser både på el och elcertifikat oroar många, men Svensk Vindenergis ordförande Matilda Afzelius vägrar ge upp hoppet om en ljusare framtid med bättre lönsamhet i svenska vindprojekt.
– Det byggs fortfarande mycket vindkraft i Sverige, även om takten inte är lika hög som tidigare. Marknaden måste stabiliseras och här kan även små åtgärder göra stor skillnad. Funderingar på att fasa ut andra kraftkällor har redan kommunicerats och här spelar vindkraften en viktig roll som ersättare av all produktion som då faller bort.

Potential som exportprodukt
Matilda Afzelius poängterar att det dessutom finns enorma möjligheter att i framtiden exportera vindkraftsel. Det är speciellt intressant ut ett Europaperspektiv eftersom en betydande del av produktionen fortfarande inte är förnybar i stora delar av Europa, och Sverige har fantastiskt bra vindlägen vilket borgar för en positiv utveckling.
– EU-kommissionen har räknat med att EU som helhet kan spara omkring 70 miljarder Euro per år om de förnybara kraftslagen byggs där det finns bäst förutsättningar och om elnäten integreras bättre. Vi måste sluta se på energi som enbart en nationell angelägenhet och istället samarbeta mer. På så sätt kan vi få både lägre kostnader, ökad försörjningstrygghet och lägre klimatutsläpp, säger Charlotte Unger, vd på Svensk Vindenergi.

Om vi leker med tanken att vi skulle ha lika stor andel el från vindkraft som Danmark redan har idag, omkring 40 procent av elanvändningen jämfört med Sveriges åtta procent, så skulle det behövas mellan fyra och femtusen nya vindkraftverk. Det är ganska små ytor som det handlar om totalt vilket gör att vi kan fortsätta att bygga ut vindkraften med stor hänsyn till både närboende och miljö.

Vad påverkar investeringsviljan?
Dagens utmaningar med sviktande elpriser till trots så ser många en stor utvecklingspotential med en fortsatt acceptabel lönsamhet i svenska vindprojekt. Den senaste prognosen från Svensk Vindenergi visar att vindkraften kommer att producera mer än 19 TWh år 2018 och sannolikt ännu mer år 2020.

Vindkraften kommer alltså att spela en avgörande roll för att klara målsättningen för förnybar energi till 2020. Det finns dock ett par frågor som är avgörande för att utbyggnaden ska bli verklighet. En av dem handlar om det svenska stamnätets utbyggnad och dess förmåga att klara av större mängder vindkraft, framförallt i norra Sverige. Här ser branschen akut behov av insatser för att korta ned tillståndsprocessen för stamnätet som idag tar över tio år.
En annan viktig fråga som är avgörande för investeringsviljan är att det finns långsiktiga spelregler på plats. Vi har haft det framgångsrika elcertifikatsystemet sedan 2003 som har gett förnybar el till mycket låga kostnader för konsumenterna, om man jämför med motsvarande system i andra EU-länder. Från investerarnas perspektiv har inte systemet varit samma framgångssaga eftersom de sett sjunkande certifikatpriser i kombination med sjunkande elpriser alltsedan finanskrisen 2008 och många därmed fått lönsamhetsproblem. Dagens system gäller fram till 2020 och det är därför hög tid att besluta om vad som ska hända efter det.
– Svensk Vindenergi och de flesta andra bedömare är överens om att det kommer behövas fortsatt stöd till förnybart även efter 2020 ifall man vill ha en fortsatt utbyggnad av förnybar el i större skala. Vi bedömer att en förlängning av stödet till förnybart med ett utökat mål till 2030 är önskvärt för att undvika att aktörer försvinner från marknaden och för att kompetens som byggts upp inte ska förloras, tillägger Charlotte Unger.

Eftersom det ökade utbudet av förnybar el har sänkt elpriset mer än vad det extra stödet har kostat så skulle en förlängning av systemet också gynna elkonsumenterna. För den elintensiva industrin skulle en förlängning bli extra gynnsam eftersom de inte är med och betalar för elcertifikat utan får hela nyttan av det lägre elpriset. De samhällsekonomiska analyser som finns tillgängliga visar på stora vinster med att både höja ambitionen till 2020 och förlänga systemet till 2030.


Förnybar energi/Vind 2015 SNL 2015-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-4

Huvudtema: Förnybar energi/Vind 2015
Vindkraft kan möta tuffa mål – men utmaningar måste ses över

Sverige har antagit tuffa utbyggnadsmål när det gäller förnybar el. Tillsammans med Norge har vårt land en målsättning att bygga 26,4 TWh förnybar el till 2020 inom elcertifikatssystemet. Vindkraften förväntas stå för en stor del av denna utbyggnad, men samtidigt oroar sig investerarna för sviktande elpriser ...

Back to top