Spännande utveckling för hela Gävleborg

Hälsinglands samtliga kommuner har under åren 2009 – 2014 samverkat kring utvecklingen av skarpa yrkeshögskoleutbildningar som ska lyfta hela regionen. Nytt för i år är att samarbetet utvidgas och förutom Hälsingland omfattas även övriga kommuner i Gävleborgs län samt Högskolan i Gävle.

Det sker en kraftsamling kring de viktiga frågorna rörande den framtida kompetensförsörjningen i såväl Hälsingland som Gästrikland. Som en del av detta växlar det framgångsrika projektet Yrkeshögskola Hälsingland upp till Yrkeshögskola Gävleborg och från kommunernas sida hoppas man på ökade möjligheter att med gemensamma krafter få starta fler yrkeshögskoleutbildningar. Kommuner, utbildningsanordnare och Högskolan i Gävle ska tillsammans med Region Gävleborg arbeta för att utveckla utbildningsformen för yrkeshögskolan och öka kännedomen om den.

Ska höja kunskapsnivån
Region Gävleborg beviljade projektet under november månad 2014 och under de närmaste åren hoppas man på att kunna se resultat i form av ett märkbart tillskott i antalet yrkeshögskoleutbildningar inom fler marknadsrelevanta områden och fler involverade arbetsgivare.
– Det här är verkligen en spännande utveckling för hela Gävleborg, säger Lotta Nilsson, som tidigare var projektledare för Yrkeshögskola Hälsingland och som nu ansvarar för det nya projektet.
Utvecklingen är framförallt nödvändig för att man på sikt ska kunna tillgodose utbildningsbehovet i regionen. Projektet utgör samtidigt ett stort steg för att höja kunskapsnivån i en region som i olika jämförelser visar på en genomsnittligt lägre utbildningsnivå jämfört med riket.
Under 2014 skickades nära 30 ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att få starta yrkeshögskoleutbildning fördelat på hela länet. Inriktningarna speglar den regionala marknaden där områden som teknik, skogsbruk, ekonomi, besöksnäring, IT och fiber samt integrationspedagogik representeras.

Guldläge för näringslivet
Yrkeshögskolan omfattar eftergymnasial yrkesutbildning i enlighet med arbetsmarknadens behov. Utbildningarna har betydande praktiska inslag där minst 25 procent av hela utbildningstiden förläggs på företag som deltar i yrkeshögskolans program.
För att få starta en yrkeshögskoleutbildning inom ett visst område krävs stort engagemang från branschen som bland annat ska ställa upp i utbildningens ledningsgrupp och med praktikplatser, inom yrkeshögskolan så kallade LIA-platser (Lärande i arbete).
Nu har näringslivet ett guldläge. Framtida utbildningsinriktning och innehåll kan påverkas i större utsträckning och ju fler som engagerar sig från näringslivets sida desto större är möjligheterna att få nya yrkeshögskoleutbildningar till Gävleborg.
– Det handlar om en unik möjlighet att få vara med och påverka så att vi kan bedriva utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov. Med gemensamma resurser kan vi göra en enorm skillnad för näringsliv, samhälle och medborgare i Gävleborgs samtliga kommuner, menar Lotta Nilsson.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top