Hälsingegymnasiet skapar framgång genom att gå sin egen väg

Hälsingegymnasiet ska vara en skola att trivas i med hög kvalitet. Med hög kvalitet avses en utbildning som möter eller överträffar elevens krav, som rustar för framtida studier och yrkesval och som ges i en miljö som borgar för goda studieresultat. Som en mindre skola kan Hälsingegymnasiet garantera att alla elever får känna sig delaktiga samtidigt som de motiveras till att ta ansvar för sin egen utveckling och framtid.

Att skapa en bra grund för det livslånga lärandet är inget man gör i en handvändning. Men Hälsingegymnasiet, en gymnasial friskola i Bollnäs, gör sitt bästa för att lyckas. Och om man går efter studieresultaten och antalet elever som går vidare inom högre utbildning så kan det lätt konstateras att Hälsingegymnasiet har skapat en framgångsrik modell.

Viktigt att konkretisera utbildningen
På Hälsingegymnasiet går cirka 270 elever fördelade på de tre studieförberedande programmen Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Att tidigt introducera verklighetsanknutna projekt och exempel är en del av framgångsreceptet, enligt biträdande rektor Dennis Malmberg, som även undervisar i matematik och som var med och startade skolan för sju år sedan.
– För att öka intresset för naturvetenskap, teknik och ekonomi har vi introducerat spännande profiler med bland annat medicin, kriminalteknik, 3D animation, webb & film och internationell ekonomi på menyn. Dessa profiler går rätt in i ämnen som kemi, fysik, biologi, teknik och ekonomi – och kryddar dessa så att de blir mer lättillgängliga och intressanta. Vår unika profilering med spännande och lite annorlunda inriktningar gör att skolan skiljer sig från mängden. 
Att tidigt inspirera och visa vilka karriärsmöjligheter som finns inom olika ämnesområden är också viktigt för att konkretisera utbildningen. Eleverna identifierar en koppling mellan det teoretiska och praktiska vilket ökar lusten för att lära. Då blir även studieresultaten bättre.

Samverkar med näringslivet
Att samverka med näringslivet är viktigt även för en gymnasieskola som enbart erbjuder studieförberedande program. Det ger en verklighetsförankring som är viktig för att motivera eleverna och visa på framtida möjligheter.
– Vi arbetar för att utöka samverkan med näringslivet. När det gäller universitetsvärlden har vi redan väletablerade samarbeten med flera av landets största lärosäten. Våra elever får möjligheter att träffa forskare från olika universitet och en del får till och med läsa en högskolekurs under gymnasietiden, berättar Dennis Malmberg.
Befintliga samarbeten med företag i regionen har lett till spännande studiebesök och företag har även besökt skolan för att föreläsa om olika karriärsvägar bland annat.

Från företagande till äventyr
Elever från Hälsingegymnasiet är även framstående inom det entreprenöriella vilket understryks av de många framgångsrika UF-företag som startats under åren. En del har till och med prisats med utmärkelser som Bollnäs bästa UF-företag samt första- respektive andraplatsen i den länsövergripande UF-tävlingen Effektnästet.
En annan sak som gör att Hälsingegymnasiet sticker ut är den lite annorlunda kursen Naturguidning och äventyr. Precis som kursnamnet antyder innebär det en möjlighet att få vara ute i naturen och skapa möjligheter ur det.
– Kursen stärker ledarskapsförmåga, initiativtagande och samarbetsförmåga bland annat. Samtliga är egenskaper som eftertraktas av vilken arbetsgivare som helst. För oss handlar det om att rusta eleverna för framtida yrkesval och studier.
– Vi utbildar inom områden där det behövs mycket arbetskraft både idag och i framtiden, då gäller det att vi kan bygga upp en bra och hållbar grund som eleverna kan bygga vidare på efter gymnasietiden. Här tycker jag att vi verkligen har lyckats, säger Dennis Malmberg.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top