Allt att vinna på integration

Sverige behöver bli bättre på att locka fram och inspirera driftiga entreprenörer oavsett om de är födda i Sverige eller i något annat land. Framförallt gäller det att visa vilka möjligheter som finns för alla som verkligen vill satsa på sina idéer. Näringslivet i Sverige kan förbättra sina resultat genom att ta vara på den rika mångfalden av kompetens som flyktingar och invandrare bär med sig.

Detta uppmärksammas på ett unikt sätt vid Centrum för utveckling och lärande, Cul, i Hudiksvall, där man med en nystartad yrkeshögskoleutbildning helhjärtat går in för att öka mångfalden både i näringslivet och inom offentlig verksamhet.
– Vi arbetar med ett professionellt förhållningssätt utifrån respekt för att alla människor är olika och att variation är bra för både arbetsliv och samhälle. Eftersom vi anser att integrationskompetens utgör ett vakuum i arbetslivet har vi startat en yrkeshögskoleutbildning som utbildar integrationspedagoger, berättar Pär Bergroth, rektor vid Cul.

Ett nytt yrke
Integration består enligt Pär Bergroth av väldigt många olika samspelande delar. För att det ska fungera i verkligheten måste kunskapen öka om vad integration är och vilka fördelar en väl fungerande integration innebär. Det vinner alla på i längden.
– Trots att det under en längre tid har funnits ett stort behov av integrationspedagoger så är det ett nytt yrke inom det svenska näringslivet. Immigranter som kommer till Sverige bär med sig en stor kunskap och erfarenhet, många har varit framgångsrika entreprenörer i sina hemländer och kan bli det även i Sverige. Vi måste ta vara på detta så att deras kompetens kommer till nytta i näringslivet. Detta ökar också livskvaliteten för alla som kommer till Sverige.
Genom att bidra med en riktad integrationsutbildning vill Cul öka samhällets integrationskompetens och även bidra till att de nyanländas kompetens tas tillvara. Det är saker som kan generera ny konkurrenskraft för hela Sveriges näringsliv, menar Pär Bergroth.
– Med ökad integration finns det stora möjligheter att även få in nya perspektiv i näringslivet som man annars aldrig hade fått. Det finns exempelvis studier som tydligt visar att multikulturella arbetsteam höjer den ekonomiska omsättningen. Då har vi bevis för att integration ökar lönsamhet, något som alla verksamheter eftersträvar.

Ökad efterfrågan inom fler branscher
Yrkeshögskoleutbildningen för integrationspedagoger är på 225 poäng och genomförs under ett år. Första utbildningsomgången startade i Hudiksvall i fjol och i princip alla som gått utbildningen hittills har fått jobb direkt efter studierna, en del redan under studietiden. Bland studenterna är ungefär hälften utlandsfödda och redan där finns enligt Pär Bergroth en möjlighet att göra stor skillnad genom att de tillför annat än vad svenskfödda kan göra, exempelvis genom sina språkkunskaper och kännedom om andra kulturer.
Efter avslutad utbildning har studenterna bland annat kunskaper om vägen till etablering i Sverige, aktuella regelverk och organisation kring migrations- och integrationsfrågor, insikt i mänskliga rättigheter samt vilka faktorer man utgår ifrån i utvecklingsarbete med människor.
– Deras kunskaper behövs inom flera olika branscher, och eftertraktas inte minst inom kommunala flyktingmottagningar och asylboenden. Migrationsverket och andra centrala aktörer är andra potentiella arbetsgivare. På sikt tror vi att fler branscher kommer att efterfråga den här typen av kompetens, eftersom den verkligen kan göra skillnad och påverka lönsamheten positivt, säger Pär Bergroth som avslutning.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top