Kan svensk fordonsindustri räkna med fortsatt tillväxt?

Fordonsindustrin har visat tydliga tecken på återhämtning. Redan för drygt ett år sedan kunde en ökning konstateras i nybilsförsäljningen, med det slutliga resultatet att 2013 trots konjunktursvängningar blev ett normalår för Sverige. Och nu blir 2014 det sjätte bästa försäljningsåret för personbilar respektive tredje bästa för lätta lastbilar, enligt den senaste revisionen från BIL Sweden.

Trots att Konjunkturinstitutet hade räknat med en något högre generell tillväxt för Sverige (inkluderande alla branscher) så har både person- och lastbilsmarknaden fortsatt att öka. Fram till september i år hade antalet nyregistrerade personbilar ökat med 15 procent och antalet lätta lastbilar med 12 procent. Det visar på en mycket stark framfart för fordonsindustrin, som med drygt tio procent av Sveriges totala varuexport dessutom är en av våra viktigaste branscher.

Fordonsindustrins betydelse för Sverige
Enligt prognoser från BIL Sweden bör den slutgiltiga siffran landa på omkring 305 000 nyregistrerade personbilar respektive 35 000 lätta lastbilar i Sverige. Det verkar också rimligt att anta att den positiva försäljningstrenden kommer att hålla även under kommande år.
– Trots att osäkerheten kring eventuella skattehöjningar gör det lite svårare att sia om nästa års prognos så ser vi ur ett större perspektiv mycket positivt på framtiden för den svenska fordonsindustrin, säger Bertil Moldén, vd BIL Sweden, samtidigt som han ställer den retoriska frågan: Varför är Sverige så beroende av sin fordonsindustri?
– För att vi ska behålla fordonsindustrin i Sverige krävs större investeringar i forskning och utveckling, då blir det naturligt att även ha produktionen här. Utvecklingen måste dessutom drivas med en stark industripolitik som tar ett helhetsgrepp om kompetensfrågan, som är en av de viktigaste för fortsatt tillväxt inom fordonsindustrin.
Bertil Moldén påtalar även att vi i Sverige tidigare haft ett flertal dominerande industrier, däribland tekoindustrin och varvsindustrin. Dessvärre har båda till största delen flyttat ut ur landet och bedrivs nu på andra ställen i världen, trots att mycket av den teknik som används har utvecklats just här. För att det inte ska upprepas även för fordonsindustrin krävs mycket mer omfattande satsningar, inte minst inom kompetensområdet.

Kompetensförsörjningen central för fortsatt tillväxt
Det har gått förhållandevis bra för fordonsindustrin även utanför Sveriges gränser. I övriga Europa har personbilsmarknaden haft en tillväxt på cirka sex procent mellan januari – augusti i år, och för lastbilsmarknaden landar tillväxten på runt tio procent. Det gynnar även Sverige, eftersom återhämtningen i Europa är viktig för svenska fordonstillverkare.
Förra året exporterade den svenska fordonsindustrin varor till ett värde av 125 miljarder kronor, vilket då motsvarade 11 procent av den totala varuexporten från Sverige. Resultatet förväntas bli ännu bättre i år. Under 2013 svarade fordonsindustrin dessutom för 13 procent av landets totala industriinvesteringar.
– Även om de stora fordonstillverkarna i Sverige är globala koncerner så är de fortfarande mycket beroende av företagsklimatet och industripolitiken i landet. För att driva utvecklingen av industrinära forskning krävs satsningar på grundforskning och utbildning. Allt hänger ihop, och vi kan framförallt konstatera att det krävs mycket mer omfattande kompetensförsörjningsåtgärder om fordonsindustrin ska vara fortsatt konkurrenskraftig, upplyser Bertil Moldén.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top