Rikt dekorerade rum för livets fester

Sju gårdar har valts ut som representanter för ett unikt världsarv i Hälsingland. Det är gamla bondgårdar som utmärker sig genom att de dels byggts mycket större än andra gårdar i trakten – och faktiskt även i Sverige i övrigt, och dels kännetecknas de av sina rikt dekorerade rum. Ibland kallas de för Hälsinglands träslott, och redan vid första anblicken förstår man varför.

Ingen annanstans i världen finns så rikt dekorerade rum för livets fester som i Hälsingland. Att man satsade så mycket på att bygga stort, med rika utsmyckningar och konstnärliga detaljer, vittnar om en strävan efter att få skapa något unikt och hållbart för framtiden och något som skulle stå i flera generationer.
– Hälsingegårdarnas dekorerade rum användes enbart till fest, men trots att de stod tomma större delen av året var de ofta traktens i särklass största investering. Bönderna samlade sitt ekonomiska överskott i de pampiga gårdarna som blev en del av uppvisningskulturen här i regionen, förklarar Lena Landström, världsarvskoordinator vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Ger en bild över regionens kultur
År 2012 skrevs således sju hälsingegårdar in på UNESCOs världsarvslista under namnet ”Decorated farmhouses of Hälsingland”. Redan på namnet förstår man att det är just de detaljrika utsmyckningarna som gör gårdarna till ett unikt världsarv.
– De sju hälsingegårdarna utgör bara en bråkdel av alla som finns i regionen, men som representanter ger de en överskådlig bild över regionens kultur och traditioner. Kulturarvet kan användas som drivkraft för regional utveckling och arbetet pågår för fullt med att paketera upplevelser kring det, fortsätter Lena Landström.
Av de sju utvalda gårdarna är alla utom en privatägda, liksom de hälsingegårdar som inte omfattas av världsarvet men som fortfarande är en viktig del av Hälsinglands kultur. De flesta används idag som privatbostäder men alla världsarvsgårdarna visas för besökare i olika utsträckning.
– Det finns uppemot tusentalet bevarade hälsingegårdar spridda över hela Hälsingland. För den som reser genom vår region är det nästan garanterat att man förr eller senare får se en äkta hälsingegård, säger Lena.

Upplev de påkostade miljöerna från förr
Ett världsarv behöver inte vara upplevelsebaserat eller besökbart, men för att skapa en ökad attraktionskraft för regionen är det viktigt att man kan tillgängliggöra det som är unikt och som inte kan upplevas någon annanstans.
– Hälsingegårdarna är en viktig del av regionens dragningskraft både som boende- och etableringsregion. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de flesta är privata gårdar och det kan då kännas främmande att kommunerna ska marknadsföra dessa som besöksmål. Syftet är att sprida kunskap om världsarvet och visa den gemensamma gårdskulturen genom de gårdar som är öppna för besökare, understryker Lena Landström.
Besökscentrum finns iHans Andersgården (Träslottet) i Arbrå i Bollnäs kommun, Stenegård i Järvsö i Ljusdal, Hälsingegård Ol-Anders i Alfta i Ovanåkers kommun, samt Hälsingegård Erik-Anders i Söderala i Söderhamn. Där kan besökare från när och fjärran uppleva de påkostade miljöerna från förr.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top