Nordea och Hälsingestintan tror på framtiden för svenskt kvalitetskött

Hälsingestintan är känt för sitt premiumkött. Med eget mobilt slakteri tar nu företaget köttindustrin till en ny nivå. Bo Algers, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, kallar det rent av ett paradigmskifte. Nordeas Kjell Jonsson såg potentialen i affärskonceptet.

De senaste åren har vi fått vänja oss vid köttskandaler. Samtidigt som kraven på ursprungsmärkning höjs tvingas bönderna transportera djuren allt längre till de få slakterier som fortfarande finns kvar. Förutom att djuren utsätts för stress, blir även köttets kvalitet sämre av transporterna.

I Järvsö i Hälsingland finns dock ett innovativt företag som vill förbättra förutsättningarna för såväl djuren som bönderna och konsumenterna. Deras mobila slakteri och digitala spårbarhetssystem gör att djuren slipper transporteras, samtidigt som spårbarheten ökar radikalt. Att spårbarheten av trågen når ända till gårdsnivå även för köttfärs är helt unikt.

– Många gårdar har visat intresse och vi är övertygade om att det här kommer att tas emot väl av konsumenterna också. De kommer kunna se vilken gård köttet eller köttfärsen kommer ifrån. Köttet blir dessutom mörare när djuren slipper stressas, vilket de gör under en transport. Även Livsmedelsverket och Jordbruksverket har varit tillmötesgående i utvecklandet av konceptet och utrustningen, säger Britt-Marie Stegs, vd på Hälsingestintan AB.

Hälsingestintan har funnits i 15 år och är marknadsledande på premiumkött. De är nu först i Europa med mobilt slakteri för fullvuxna nötkreatur. Det mobila slakteriet kan åka ut till gården där uppfödaren har sina djur och genomföra en så stressfri slakt som möjligt. Det är ett rationellt och högteknologiskt slakteri, som är självförsörjande på vatten och el. Med grundbemanningen fyra personer slaktar man upp till trettio djur om dagen.

– Djuren slaktas i sin hemmiljö och förs till slaktbilen av ordinarie djurskötare. Köttet transporteras sedan till vår hängningshall för mörning och vårt eget styckeri. Målsättningen är att ta hand
om så mycket som möjligt av djuret. Avfallet används till biogastillverkning. Bo Algers, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, kallar rent av konceptet ett paradigmskifte, berättar Britt-Marie Stegs.

Affärsmässigt från start
Satsningen finansieras av Hälsingestintan, Nordea i Hälsingland och Norrlandsfonden. Det finns alltså inga bidragspengar i projektet, vilket varit viktigt för att Nordea skulle bidra med finansiering.

– För oss är det viktigt att projektet är affärsmässigt från start, att det inte bygger på bidragspengar. Vi tycker det är väldigt positivt att vara med och skapa möjligheter för innovativa entreprenörer att realisera sina affärsidéer. Och den här idén tror vi verkligen på. Det är ju allt fler som funderar på vad vi stoppar i oss. Den här innovationen ger köttet en kvalitetsstämpel och konsumenten vet verkligen på vilken gård som köttet har slaktats på, säger Kjell Jonsson, kundansvarig på Nordea i Hälsingland.

Konceptet passar också väl in i Nordeas tänk vad gäller etik och moral, samt att Nordea har stort intresse av att ligga i framkant av utvecklingen i samhället.

– Vi är tacksamma för det djupa samarbetet vi har med banken, som varit med hela vägen i processen, tillägger Britt-Marie Stegs avslutningsvis.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top