Etiskt kött – en framgångsrik affär

Med ärliga produkter med bra kvalitet har Hälsingestintan tagit täten i att göra svenskt kvalitetskött tillgängligt för en bredare allmänhet.

1999 hade Britt-Marie Stegs i Järvsö tröttnat på trist kött och dåligt sortiment i butikerna. Då ingen gjorde något åt det sporrade det henne till att starta Hälsinge Lantkök AB med varumärket Hälsingestintan – ett nytt koncept för kött av bästa utvalda kvalitet.

– Vår utgångspunkt är biffdjur som fötts upp med omsorg i alla
led. Hälsingestintans kött är producerat i Sverige av bönder med bra djurhållning. Djuren går ute så länge som möjligt och betar på mark som inte plöjs och kalvarna går med mamman och diar. Utan tillväxthormoner växer djuren långsammare, men det ger i gengäld en bättre kvalitet på köttet, inte minst smakmässigt, berättar hon.

En viktig komponent i begreppet Etiskt kött är stressfri slakt. Hälsingestintan är först i Europa med mobilt slakteri för fullvuxna nötkreatur. Det mobila slakteriet kan åka ut till gården där uppfödaren har sina djur och genomföra en så stressfri slakt som möjligt. När djuren slipper stressas blir köttet mörare. (Läs mer om Hälsingestintans satsning på mobilt slakteri på sidan 47.)

För att köttet ska smaka ännu bättre hängmöras Hälsingestintans kött på gammaldags vis. Hela djurkroppen hänger alltid minst sju dygn i kylrum efter slakten. Det är ett dyrt men viktigt moment, enligt Britt-Marie Stegs.

– Under dessa sju dygn händer en hel del med köttet som förbättrar ätegenskaperna avsevärt. Bland annat dunstar cirka 10 % av vikten bort vilket gör att det blir lättare att steka och det får en mer koncentrerad köttsmak. Köttfibrerna sträcks också ut och försvagas och mörningsprocessen hinner pågå betydligt längre än vid standardhanteringen tre dygn, vilket gör köttet mörare och mjukare att äta.

Positiv om lantbrukens framtid
Genomsnittssvenskens köttkonsumtion har ökat från 17 kg till 25 kg nötkött per person och år från 1990 fram till nu. Drygt 50 % av det kött vi äter i Sverige är importerat och Britt-Marie Stegs anser att kritiken mot den ökade nötköttskonsumtionen delvis är befogad.

– Globalt är det mycket köttproduktion som är skadlig såväl för djuren som miljön. Nötkreaturen matas med antibiotika och tillväxthormoner och får foder som de inte är ämnade för.

Hon har trots allt en positiv syn på lantbrukens framtid och välkomnar dagens situation där konsumenterna ställer krav och sätter sig in i hur livsmedelsprocessen fungerar.

– Vi syr ihop hela processen från a till ö. Resultatet är ett kött av högsta kvalitet avseende mörhet, smak och saftighet och det känns helt rätt! Efterfrågan på våra produkter blir bara starkare och starkare. Kunderna har förstått att ärliga produkter med bra kvalitet får kosta lite mer. Men det gäller att nå ut. Därför lägger vi mycket resurser på kundrelationen. Vi utbildar inköpare, skickar informationsmaterial till butikerna och är aktiva på sociala medier.

Hälsingestintan har med sitt varumärke tagit täten i att göra svenskt kvalitetskött tillgängligt för en bredare allmänhet av kvalitetsmedvetna konsumenter. Idag finns deras kött att köpa i alla COOP- och ICA-butiker och utvalda övriga butiker och restauranger och naturligtvis även i den egna butiken i Järvsö.

– På sikt vill vi även etablera en näthandelsbutik där konsumenterna kan beställa hem sitt kött direkt från oss, avslutar Britt-Marie Stegs.


Svensk industi SNL 2015-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-1

Huvudtema: Svensk industi
Början av en återindustrialisering?

Basindustrin beskrivs ofta som ryggraden i det svenska näringslivet. De senaste årens trend visar dock att allt fler industrijättar flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands. De väljer emellertid oftast att behålla utvecklingsverksamheten i Sverige ...

Back to top