Studier i livsmedelsteknik – för ökad effektivitet, säkerhet och kvalitet av våra livsmedel

Livsmedelsteknik är ett mycket brett område som omfattar allt från produktionsprocesser till bakteriesammansättningar och olika livsmedels inverkan på oss människor. Vid Lunds universitet och Institutionen för livsmedelsteknik bedrivs utbildning och forskning inom livsmedelsområdet med särskilt fokus på design och produktion av hälsobefrämjande livsmedel.

Institutionen för livsmedelsteknik är en del av Tekniska fakulteten och delar av utbildnings- och forskningsverksamheten bedrivs även vid Campus Helsingborg. Det geografiska läget i hjärtat av Sydsverige är en stor fördel för hela verksamheten eftersom huvuddelen av den svenska livsmedels- och förpackningsindustrin finns koncentrerad här.

Forskning som kan bidra till en mer effektiv produktion
Mjölk är ett av våra mest använda och viktigaste livsmedel. För att mjölken ska bli så som vi köper den i butik, med jämn konsistens och karaktäristisk smak, krävs först att man bearbetar råvaran enligt speciella metoder.
Sedan början av 1900-talet har en s.k. högtryckshomogenisator använts, en uppfinning som sönderdelar fettpartiklar så att mjölken får sin jämna konsistens utan fettlager på toppen. Under drygt ett sekel har man i princip använt maskinen utan riktigt förstå hur den fungerar, något som Andreas Håkansson forskat i och skapat ökad förståelse för under sin tid som doktorand vid Institutionen för livsmedelsteknik.
– Med hjälp av beräkningar och en del experiment har jag börjat kartlägga processen som sker i homogenisatorn, syftet är att få fram grundvärden som kan bidra till nya innovationer som förbättrar och effektiviserar maskinen. Idag är den fortfarande mycket ineffektiv energimässigt, och med tanke på det starka gröna perspektivet skulle en mer energieffektiv lösning vara mycket attraktiv på marknaden, konstaterar Andreas Håkansson.
Vid sidan av forskningsverksamheten undervisar Andreas Håkansson bl.a. i tillämpad statistik. Han har också en ambition om att driva forskningen vidare i Lund, då med ett bredare perspektiv då det inom området finns oerhört mycket kvar att göra.

Studier i hur tarmflorans sammansättning påverkar vår hälsa
För att kunna förstå vilka livsmedel som är bra samt vilka som är mindre bra för oss har man inom institutionen vävt in ett humant perspektiv där livsmedel studeras utifrån deras påverkan på oss.
Caroline Karlsson disputerade i maj 2011 och har under fem års tid fokuserat på bakteriers inverkan på oss människor – närmare bestämt de bakterier som finns i tarmsystemet. Störningar i tarmfloran kan på sikt bidra till allvarliga sjukdomar som exempelvis diabetes och inflammatorisk tarmsjukdom. Flera studier visar att vissa typer av bakterier främjar en god hälsa och andra hämmar tarmens funktion vilket leder till ytterligare komplikationer som till exempel ökad risk för fetma och leverproblem. Det behövs dock ytterligare forskning för att exakt förstå det komplexa samspelet mellan tarmens bakterieflora och resten av kroppen.
– I ett projekt undersöktes ett antal nyfödda barn. Vi kunde dra slutsatsen att de som föddes stora, och med stora avses de som låg över Socialstyrelsens riktlinjer, hade en störd tarmflora. Nu arbetar vi med förskolebarn och gör jämförelser med jämnåriga barn som är inskrivna vid överviktskliniken här i Lund för att hitta kopplingar mellan övervikt och avvikelser i tarmfloran, berättar Caroline Karlsson.
Såväl livsmedel som läkemedel (antibiotika) kan påverka sammansättningen i tarmfloran. Antibiotikas påverkan är negativ medan vissa livsmedel kan påverka tarmflorans sammansättning i positiv riktning.

Forskning med anknytning till livsmedelsindustrin
Lunds universitet och Institutionen för livsmedelsteknik samverkar med den kringliggande livsmedelsindustrin på flera plan.
– Industrin är beroende av vår kunskap för att kunna utvecklas och effektivisera sina processer. En konkurrenskraftig produktion måste vara resurssnål utan att inskränka kvaliteten på slutprodukten, poängterar Andreas Håkansson.
Även Caroline Karlssons projekt har en tydlig koppling till livsmedelsindustrin. Hon sammanfattar avslutningsvis:
– Vi kommer att fortsätta med experimentella studier för att kartlägga samband mellan vissa produkter och tarmflorans sammansättning. Vi testar också livsmedel som innehåller probiotika, specifika bakterier som ger positiva hälsoeffekter när de konsumeras i tillräcklig mängd. Här har vi bl.a. gjort en studie av människor som fått i sig Lactobacillus plantarum 299v genom kosten, vi såg att de fick en större mångfald i tarmfloran vilket är positivt ur hälsosynpunkt. Framöver kommer vi med stor sannolikhet att bedriva liknande studier med stark koppling till produkter som finns eller som ska lanseras på livsmedelsmarknaden.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top