Södertörns högskola i starka internationella projekt kring miljöförändring i Östersjön

Biologi, geografi, miljövetenskap, måltidskunskap, utveckling och internationellt samarbete – inom Institutionen för livsvetenskaper vid Södertörns högskola råder en mång- och tvärvetenskaplig miljö där idéer från olika områden integreras och bildar nya intressanta grenar för framtiden. Det gemensamma intresset är miljö och hållbar utveckling. Institutionen bedriver forskning inom de tre huvudområdena Miljöförändringar och ekologiska processer, Miljö och utveckling samt Environmental Governance, som omfattar system, processer och regelverk för miljöövervakning.

All utbildning och forskning inom Institutionen för livsvetenskaper kan kopplas till de tre perspektiven för hållbar utveckling – social, ekonomisk och miljömässig utveckling.
Numera har samtliga lärosäten i Sverige ett övergripande uppdrag där hållbarhetsaspekten integreras i samtliga utbildningar, på Södertörns högskola har man haft en tydlig koppling mot området redan från start. Även när det gäller samverkan med det kringliggande samhället, omfattande både det privata näringslivet och offentliga verksamheter, har högskolan en framskjuten position.
– Vi samarbetar med externa intressenter inom en rad utbildnings- och forskningsprojekt. Vi vill gärna utveckla verksamheten mer mot uppdragsutbildningar, det finns mycket inom institutionen som kan komma näringslivet till gagn i större utsträckning än vad det gör idag, kommenterar prefekt Catarina Ludwig.

EU-projekt söker minska miljöpåverkan i Östersjön
Institutionen för livsvetenskapers forskare har ofta viktiga samhällsuppdrag som leder till ökad förståelse för hur vi kan agera för att skapa en hållbar utveckling. Björn Hassler, docent i miljövetenskap, medverkar i EU-projektet Baltic Sea Region InnoShip, som involverar partners i länderna kring Östersjön. Projektet koordineras från Finland och Södertörns högskola är en av 19 partners.
– Projektet grundas på en ambition om att minska miljöpåverkan från sjöfarten i Östersjön. Den största utmaningen omfattar inte tekniken eftersom det idag finns tillgänglig teknologi för att rena fartygsbränslen och utsläpp. Den största utmaningen ligger i att skapa strikta regler för luftföroreningar, som de enskilda länderna sedan också ser till att de följs. Förmågan och viljan att se till att internationella regler efterlevs varierar mycket mellan länder.. Till sjöss måste alla länder komma överrens och därmed används inte de dyra reningsteknikerna till den grad man skulle kunna önska.
Inom InnoShip har man för avsikt att utveckla innovativa lösningar som hjälper branschen komma vidare i miljöfrågorna, utan att det för den sakens skull påverkar konkurrenskraften för enskilda aktörer negativt.
Södertörns främsta roll inom projektet är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter, EU-organ, regeringar, redare, kommuner, hamnar och näringslivsaktörer – sjöfarten är en komplex verksamhet med stora informationsflöden.
– Vi kommer att gå ut med en webbundersökning till centrala aktörer inom branschen där vi ska undersöka hur de upplever kommunikationsflöden inom näringen i stort. Vi kommer att sammanställa resultatet till en rapport som blir en del av den manual som hela projektet syftar till att skapa för sjöfarten i Östersjöregionen, berättar Björn Hassler vidare.

Studier av fisk söker svar på ökat miljöhot
Professor Inger Porsch-Hällström intresserar sig också för miljöpåverkan i Östersjön, fast på molekylnivå. Hon leder ett projekt om hormonstörande ämnens effekter på fisk (Endocrine disruption in fish: Effects on behaviour and reproduction, development of biomarkers and assessment of risk levels in the Baltic Sea). Det studerar effekter på beteende och fortplantning av ämnen som stör funktionen av naturliga hormoner hos fisk i Östersjön.
– Det finns i Östersjön stora mängder ämnen som påverkar fiskens könshormon och därmed också stör fortplantningsförmågan, fiskens livscykel och beteende. Även låga halter av dessa ämnen är skadliga för fiskens känsliga hormonsystem, särskilt om de utsätts för dem under tidig utveckling. Studier av däggdjur antyder att effekten av de skadliga ämnena kan påverka avkomman i flera led, och våra pågående experiment visar åt samma håll. Arvsmassan förändras inte, men dess användning ändras genom s.k. epigenetiska mekanismer. Om vuxna individer exponeras blir skadorna reversibla, medan embryon och foster kan få permanenta skador.
Om skador överförs till kommande generationer, så att vi utsätts för effekter inte bara av vad vi utsätts för utan även vad tidigare generationer fått i sig, kan det innebära stora miljöhot framöver om inget görs. Porsch-Hällströms forskargrupp undersöker framförallt modellfiskarna guppy och zebrafisk för att förstå effekterna på hjärnan och könsorganen, och söker efter biomarkörer för exponering och därmed början till en lösning på problemet. Metodiken kan därefter appliceras på fisk som är vanlig i Östersjön, exempelvis storspigg.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top