Ökad internationalisering kräver kommunikation över kulturella gränser

Den globala kunskapsmarknaden ställer höga krav på företag och organisationer inom alla branscher. För att behålla och utveckla konkurrenskraft krävs större fokus på innovationer, att kunna tänka långsiktigt och framförallt samverka regionalt och globalt – då krävs det goda kunskaper om hur man kommunicerar över kulturella gränser. Att ha språkkunskaper är en bra början, men för att kunna möta handelspartners och intressenter i andra länder behöver man också ha en god insikt i deras kultur för att förstå hur man bäst kan samarbeta för att nå gemensamma mål. Här räcker det inte med att kunna kommunicera på engelska; genom att möta sina partners på deras egna språk får man en mycket närmare och tillförlitligare affärsrelation. Detta är kärnan i verksamheten som bedrivs på Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet.

Dagens arbetsmarknad är dynamisk och internationell. Alla lärosäten i Sverige arbetar idag med internationalisering och strategier för att öka samverkan med externa partners i utlandet. På Institutionen för språk och litteraturer har det alltid varit en självklarhet att blicka bortom det egna landets gränser och ha goda relationer framförallt med de länder vars språk man undervisar i.
– Idag utvecklas samarbeten med lärosäten och andra intressenter i betydligt fler länder i syfte att stärka den multidisciplinära verksamheten för hela universitetet, här spelar humaniora en viktig roll för framtidens expansion, kommenterar Ken Benson, professor i spanska och stf prefekt vid Institutionen för språk och litteraturer.

Förbättrad kommunikation ger bättre samarbeten
Humaniora har en nyckelroll i samhället där den främsta uppgiften går ut på att kritiskt granska och analysera processer. Om ingenting ifrågasätts kan ingenting heller förbättras. Dagens samhälle ställer höga krav på effektivisering, att kunna producera mer med färre resurser. Detta är något som också bearbetas i olika sammanhang vid Institutionen för språk och litteraturer.
– För att uppnå effektivitet krävs smidigare flöden och då krävs förbättrad kommunikation för bättre samarbeten, förklarar professor Gunhild Vidén, professor i latin och prefekt. Allt detta är sådant som humanister är specialister på – att överbrygga kommunikationshinder och därmed underlätta för samverkan.
Språk är nyckeln till hur människor tänker, och här spelar också kulturella komponenter en stor roll. Gunhild Vidén fortsätter:
– Om vi kan möta människor på deras eget språk får vi en mycket djupare inblick i hur de resonerar. Språkkunskaper ger också kunskap om kultur och tänkesätt och tar bort det filter i kommunikationen som finns om vi oreflekterat tror att alla tänker och upplever världen som vi själva. Detta är avgörande för alla företag och organisationer som har någon form av internationell kontakt. För att kunna hantera konkurrens i det globala samhället måste man kunna sätta sig in i större sammanhang, oavsett vilken bransch man verkar i.

Omvärldskunskap motiverar medvetna karriärsval
För att komma närmare näringslivet har Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet inrättat ett nytt kandidatprogram, Internationella språkprogrammet, som förbereder för yrkesliv inom ett flertal branscher med språk som bas. Programmet behandlar kommunikation både ur ett språkligt och ur ett kulturellt perspektiv, det gäller att förstå hur man kommunicerar i olika sammanhang.
– Vi vill synliggöra de viktiga språkliga och kulturella kunskaperna för omvärlden för att öka förståelsen av hur viktigt det är att kunna kommunicera på rätt sätt, förklarar Mona Arfs, universitetslektor i nederländska och viceprefekt på Institutionen för språk och litteraturer.
Inom det internationella språkprogrammet kommer man att implementera omvärldskunskap genom att bjuda in föreläsare från olika delar av näringslivet och den offentliga sektorn i syfte att öppna dialoger mellan akademin och samhället. Man vill framförallt visa studenterna vilka möjligheter som finns efter studierna, då är externa kontakter oumbärliga.
Man vill också framhålla vilken bred kompetens studenterna har efter sin utbildning, t ex förmåga att på kort tid tillgodogöra sig stora textmängder på främmande språk, att analysera och sammanfatta innehållet, eller att skapa ökad förståelse mellan parterna i internationella projekt. Kanske det är här arbetsgivarna möter sina framtida språk- och kulturkonsulenter, kommunikatörer eller terminologer.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top