Malmö högskola: forskning och utbildning som ska göra verklig skillnad

Alla lärosäten vill skapa utbildningar som är unika och bedriva forskning som gör skillnad. Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö högskola var först ut med att bygga upp och erbjuda utbildning i interaktionsdesign. Idag, tretton år senare, driver lärare, forskare och alumner i nära samverkan utvecklingen framåt både lokalt och regionalt i Malmö med omnejd samt även internationellt.

Genom projekt i samproduktion med olika företag och organisationer vill K3 påverka utvecklingen i Malmö, Sverige och internationellt. På K3 möter teknik i sin vida bemärkelse andra perspektiv inom områden som design, nya medier och kommunikation, men också ämnesområden som litteraturvetenskap, kulturvetenskap och engelska.
– Vår verksamhet är tvärvetenskaplig, något som återspeglas i vår bredd. Hos oss kan man läsa allt ifrån interaktionsdesign och scenproduktion till medie- och kommunikationsvetenskap, litteraturvetenskap och skrivande, berättar Sara Bjärstorp, prefekt.
På K3 ligger fokus på samproduktion med olika aktörer utanför högskolan. När studenterna lämnar K3 har de både teoretiska kunskaper och en förmåga att praktiskt omsätta dessa i handling. Att genom teknik och design bidra till ett samhälle där fler människor känner sig delaktiga är en av de viktigaste utmaningarna som bearbetas inom K3.

Pionjärer inom interaktionsdesign
Malmö högskola och K3 var pionjärer inom interaktionsdesign och i början var det få utanför högskolan som faktiskt förstod vad ämnet och utbildningen innebar. Tekniken fortsatte dock att utvecklas i en rasande fart och under resans gång nappade fler lärosäten på idén om interaktionsdesign som utbildningsområde.
Behovet av ny kompetens har vuxit kraftigt och idag är interaktionsdesign inte längre något nytt – allt fler företag efterfrågar utbildade interaktionsdesigners med akademiskt förankrade kunskaper.

Kostnadseffektiv uppfinning blev världssuccé
David Cuartielles är lärare i interaktionsdesign och leder ett prototyplaboratorium (Mekatroniklabb) på K3. Här får studenter testa att använda bl.a. Arduino-tekniken, som skapades 2005 för att förenkla och demokratisera datoranvändandet världen över. 2008 började David Cuartielles lära studenter på K3 att använda uppfinningen, initialt ett litet blått kretskort som också snabbt kom att skapa stor uppmärksamhet internationellt.
Nyckeln bakom framgången är att Arduino är relativt enkelt att förstå sig på, och bygger samtidigt på kostnadseffektiv produktion av själva hårdvaran. Ett kretskort kostar runt 250 kronor, flera hundra kronor mindre än konkurrenternas. Vill man inte köpa ett färdigt kan man relativt enkelt bygga ett eget eftersom källkoden är gratis och öppen för alla genom s.k. open source.
För David Cuartielles och hans team har open source varit en självklarhet i utvecklandet av Arduino. Likaså att hålla nere priset. Ambitionen är att alla studenter ska ha råd att arbeta med tekniken, även i länder där det satsas mindre på utbildning.

Interaktionsdesign gör verklig nytta
Johan Salo har läst interaktionsdesign på K3. Nu driver han företaget Do-Fi, en designbyrå som hjälper företag och organisationer utveckla sina innovationer genom att involvera användarna. Do-Fi arbetar med användarupplevelsen som utgångspunkt och skapar nya sätt att interagera mobilt. Ambitionen är att få människor involverade genom interaktion och teknik.
– Tack vare utbildningen vid K3 upplevde jag att jag hade en stark trygghet med mig i form av gedigen kompetens och förståelse för vad man kan åstadkomma med design. Under utbildningen fick vi testa teknologi ur nya perspektiv, relativt enkla saker som i interaktionen med användaren ändå blev väldigt kraftfulla. Det är ungefär samma principer som jag byggt upp mitt företag på, förklarar Johan Salo.

Koncept med användaren i fokus
Alumnen Bobbi Augustine Sand har också läst interaktionsdesign på K3, och driver idag spelföretaget Ozma. Ambitionen är att förändra samhällen, företag och individer genom att utveckla spel efter kärnvärden som lekfullhet, deltagande och kommunikation. Genom att utveckla kreativa verktyg stödjer vi lekfullhet, storytelling och identitetsuttryck, och spel används som en effektiv metod för att involvera och engagera.
– Interaktionsdesignutbildningen gjorde oss studenter vana vid att utveckla koncept med användaren i fokus. Vi lärde oss metoder för att snabbt skapa prototyper och stämma av designen mot en användargrupp. Detta är en fördel om man har tänkt starta företag, eftersom man blir bra på att hitta lösningar på faktiska problem, och är säkert en del av svaret på varför många alumner också startar företag. Vissa, som vi, hade redan en affärsidé i slutet av utbildningen, vi fick även med oss bra verktyg för att skapa nya idéer, kommenterar Bobbi Augustine Sand.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top