Lunds universitet har en nyckelroll i den nationella energiomställningen

Institutionen för Energivetenskaper vid Lunds universitet hette från början Värme- och Kraftteknik. För att kunna svara upp mot den moderna och mycket dynamiska energimarknadens behov gällande kompetens och forskningsresultat har institutionen genomgått stora förändringar under de senaste åren. Bland annat så har befordringsreformen lett till att fler professorer finns inom institutionen och det råder stark positivism för vidare utveckling.

Uppdraget inom grundutbildningen är inom Institutionen för Energivetenskaper litet i relation till institutionens storlek. Forskning och forskarutbildning är den största biten, ca 75 procent av den årliga omsättningen kommer från externa anslagsgivare som exempelvis Energimyndigheten, Vetenskapsrådet, EU, Nordiska energiprogrammet, Fjärrvärmeföreningen, Svenskt Gastekniskt Center, Elforsk, Formas samt intressenter från industrin.
Ett stort antal tidskrifts- och konferensartiklar publiceras varje år (mer än 300 under den senaste femårsperioden). I grundutbildningen är omfattningen motsvarande 130 helårsstudenter.

Forskning med starkt engagemang och samverkan
Forskningsmässigt är institutionen indelad i de fem avdelningar, nämligen: Energihushållning, Kraftverksteknik, Förbränningsmotorer, Strömningsteknik samt Värmeöverföring. Bredden är imponerande och unik för Lunds universitet, forskningen behandlar allt från fenomen och mekanismer till komponenter, processer och system. Modellering och simulering samt experimentell verksamhet med laserbaserad mätteknik är typiska inslag.
Institutionen är starkt engagerad i olika centra eller samverkansfora såväl inom som utanför universitetet, nationellt och internationellt, t.ex. förbränningstekniskt centrum (FTC), CECOST, nationella konsortiet för gasturbinforskning (TURBOKRAFT), kompetenscentrum för förbränningsprocesser (KCFP), IEA (International Energy Agency), samt olika EU-program. Samverkan sker med företag som Siemens, Volvo, SAAB, Scania, Wärtsilä, Alfa Laval, SWEP och E.ON, för att nämna några.

Involverade i civilingenjörsprogram
Grundutbildningen omfattar två obligatoriska kurser inom M civilingenjörsprogrammet samt fortsättnings- och fördjupningskurser inom studieinriktning energiteknik inom M-programmet. Kurser ges också för civilingenjörsprogrammet med inriktningen teknisk fysik samt Brandingenjörsprogrammet.
– Många studenter från Ekosystemprogrammet väljer också våra kurser, upplyser professor Bengt Sundén, Prefekt vid Institutionen för Energivetenskaper. Kurser ges dels inom grundläggande ämnen som termodynamik, strömningslära, värmeöverföring och turbulens och dels inom tillämpade ämnen som förbränningsmotorer, kraftverksteknik, gasturbiner, gasteknik, energianvändning och energiförsörjning.
Institutionen utvecklar och förnyar kontinuerligt sina kurser såväl avseende innehåll som pedagogik. Teknologerna har också goda möjligheter att få genomföra examensarbetet utomlands.

Nyckelroll inom gemensam energiomställning
Visionen för institutionen är att vara en ledande forskningsinstitution inom energiområdet med fokus på grundläggande fysikaliska processer och fenomen, komponenter (som förbränningsmotorer, gasturbiner, bränsleceller och värmeväxlare), termodynamiska cykler och system samt energidistribution.
– Att satsa på våra forskningsområden är en klar framtidsinvestering. Energiområdet utvecklas ständigt och det råder kompetensbrist i Sverige när det gäller avancerade energisystem och de områden som vi arbetar med. Stora pensionsavgångar innebär också stora möjligheter på arbetsmarknaden, berättar Bengt Sundén.
Lunds universitet anser sig ha en nyckelroll i den nationella gemensamma satsningen kring energiomställning. Inom Institutionen för Energivetenskaper finns också en ambition om att främja en ständig utveckling mot framtidens hållbara energisystem, vilket nu får en tydligare prägel inom samtliga forsknings- och utbildningsprogram.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top