Kulturvetenskaper – en del av den hållbara samhällsutvecklingen

Humaniora förknippas inte per automatik med tillväxt och innovationer med bärkraft i kommersiella intressen. Den traditionella bilden av humaniora är dock inte adekvat i dagens samhälle, eftersom nutida humanisters kompetens är en tillgång för effektivisering, expansion och konkurrenskraft. Göteborgs universitet och Institutionen för kulturvetenskaper arbetar för att sprida kunskap om vad kulturvetenskaper kan bidra med för en hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv.

Kulturvetenskapliga studier handlar om att förstå samtiden, granska omgivningen kritiskt och med hjälp av ett historiskt perspektiv kunna dra slutsatser om hur framtiden kan tänkas gestalta sig. Stadsplanering är ett område som grundas på den här typen av kunskaper. Att kunna förstå andra fenomen, som exempelvis subkulturer, är ett annat.
Kandidatprogrammet Kultur förenar kunskaper från olika discipliner, där etnologi, kulturstudier, genus-, film-, konst och bild-, musikvetenskap samt barn och ungdomskultur förenas i en tvärvetenskaplig kreativ miljö.
– Våra studenter blir framförallt bra på att ta del av samtida samhällsfrågeställningar ur ett kritiskt perspektiv. Att vara kritisk innebär här inte att vara negativ, utan att kunna se helheten och komma med förbättringsförslag som gynnar utveckling, förklarar Thomas Bossius, stf prefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Centrala kunskaper som eftertraktas
Kulturoffensiven är en kurs inom programmet Kultur som fokuserar på möjligheter att skapa kommersiella intressen kring kunskaper som relaterar till det kulturella. Det kan vara allt från barn- och ungdomskultur till etnologi och genusvetenskap, det viktigaste är att fokusera på den nytta som kunskapen kan generera, dels för företag men också för samhället i stort.
– Inom kursen får studenterna söka upp företag för att kartlägga områden där det finns behov av nytänkande, andra perspektiv, djupare analyseringskunskaper – allt det som humanister är bra på, berättar Eva Knuts, kursansvarig.
De flesta utbildningar med anknytning till humaniora leder inte till en specifik yrkestitel, men kunskaperna är centrala i alla sammanhang där man behöver kommunicera effektivt och skapa relationer med andra. Inte minst i globala konkurrensutsatta sammanhang – då är dessa kunskaper guld värda.
– Under kursen bjuder jag in föreläsare som blir inspiratörer för studenterna, det är yrkesverksamma som arbetar med kultur i samhället och som kan bidra med mycket insikt i hur deras kunskaper behövs för en hållbar utveckling, fortsätter Eva Knuts.
Kulturvetare, och humanister i allmänhet, har dubbla kompetenser i det att de kan känna av trender i samhället och samtidigt se individer. För utveckling av företagsverksamhet är det en ren tillgång att kunna förstå beteendet hos vissa individer och grupper för att kunna erbjuda en produkt eller tjänst som verkligen tilltalar och som blir eftertraktad. Det är ju det alla företag vill åstadkomma.
– Kulturvetenskapliga studier kan bedrivas både inom fristående kurser och program på grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning. Studierna ger inte enbart kunskaper om olika människors värderingar, livsföring och kulturella uttrycksformer utan ger också studenterna självinsikter som är värdefulla i mötet med andra personer i yrkeslivet. Eller som en före detta etnologistudent en gång formulerade det: ”Nu förstår jag mina kunder bättre”, säger Kerstin Gunnemark, prefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper, avslutningsvis.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top