Industriell samverkan med långsiktighet – när forskningen löser reella problem

Teknisk forskning med nära anknytning till industrin – forskare vid Institutionen för kemiteknik, Lunds universitet, arbetar i verklighetsanknutna projekt och löser reella problem ute i näringslivet. Universitetets roll bör dock inte förväxlas med konsultens, forskningen är långsiktig med syfte att bidra till teknisk innovation och utveckling över tid.

Institutionen för kemiteknik har starka band till industrin, både lokalt och nationellt. Samverkan sker både inom utbildning och forskning, studenter och forskare är involverade i verkliga projekt där man är med och löser problem som identifierats inom industrin. Institutionen levererar utbildning framförallt till de fyra civilingenjörsprogrammen i kemiteknik, bioteknik, ekosystemteknik samt väg- och vattenbyggnad.

Centrumbildning öppnar dörrar för nya innovationer
Tillsammans med Institutionen för reglerteknik, Lunds universitet, samt ett antal industriella intressenter bedriver Institutionen för kemiteknik PICLU – Process industriellt centrum, ett initiativ baserat på medel från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Centret kollaborerar med ett liknande center i Linköping, där man med gemensamma insatser söker förbättra medlemsföretagens processer för ökad konkurrenskraft genom effektivare produktion.
– Doktoranderna arbetar ute på företagen och tar fram lösningar på fastställda problem, men samtidigt genereras också forskning av en mer långsiktig karaktär, förklarar Gunnar Lidén, prefekt vid Institutionen för kemiteknik.
Etableringen av centret har öppnat dörrar för nya innovationer, och intresset kring satsningen växer. Nya industripartners har tillkommit sedan starten, Lidén poängterar att framtida medlemmars verksamhet måste ha en relevant koppling till befintliga samarbetspartners intressen för att kunna generera mervärden för alla parter.
 
Stark global etablering genom samarbeten
Professor Ann-Sofie Jönsson redogör för olika EU-projekt rörande framställning av lignocellulosabaserad etanol som institutionen deltar i tillsammans med ett flertal intressenter över hela Europa.
– Vi har en stark global etablering genom våra samarbetspartners. Vi deltar i olika EU-projekt, men vårt engagemang sträcker sig långt utanför EU:s gränser då vi har kontakt med företag och forskare i länder som Brasilien och Kina exempelvis. Det är viktigt att vi samarbetar så att vi kan tillgodogöra oss internationell kompetens, konstaterar Ann-Sofie Jönsson.

Framgångsrika EU-projekt inom bioetanol
NEMO och BIOLYFE är två exempel på aktuella projekt inom Eus forskningsprogram. Nästan all bioetanol som används som fordonsbränsle produceras med den första generationens teknik, som huvudsakligen bygger på användning av sockerrör eller majs som råvara. Syftet med NEMO projektet, som leds från VTT, Finland, är att utveckla bättre enzymer och mikroorganismer för användning av lignocellulosa, t.ex. biprodukter från jord-och skogsbruket, i framtida etanolproduktion.
BIOLYFE har en liknande inriktning, med fokus på ett hållbart nyttjande av de förnybara resurserna, men är ett demonstrationsprojekt. Inom projektet, som leds av det italienska företaget Chemtex, har man för avsikt att etablera en anläggning som ska producera ca 40 000 ton lignocellulosa-baserad etanol årligen.
Lunds universitet driver också ett aktivt internt och brett samarbete kring utveckling av biobränslen benämnt LU Biofuels. Inom nätverket drivs projekt med stöd från tunga aktörer som Energimyndigheten och Stiftelsen för strategisk forskning.

Deltar i global diskussion kring energi och vatten
Inom området VA-Teknik samverkar institutionen både med privata och offentliga aktörer, bl.a. med kommunala verksamheter som vattenreningsverk i både Sverige och Danmark. Området kännetecknas av ett större antal industridoktorander och man bygger inom avdelningen samtidigt upp ett regionalt nätverk som involverar VA-branschen.
– Energi och vattenfrågor tillhör världens största och viktigaste problem för framtiden. Vi känner oss delaktiga och är med i den globala diskussionen för hur framtidens energi- och vattenförsörjning ska lösas, poängterar Ann-Sofie Jönsson.
Inom institutionen intresserar man sig inte enbart för identifiering av problem, utan även hur de ska lösas.
– Vi vet att läkemedel kan passera vattenreningsprocessen. Hur kan vi effektivisera processen så att vattnet verkligen blir rent utan att potentiellt miljöpåverkande läkemedelsrester finns kvar? Detta är ett exempel på frågor som man inom vår avdelning för VA-Teknik söker svaret på, summerar Gunnar Lidén.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top