Göteborgs universitet med i globalt uppmärksammat samtidsarkeologiskt projekt

Ett halvt sekel har passerat sedan människor världen över oroligt bevakade händelseförloppet på Kuba i samband med upptäckten av de sovjetiska kärnvapen som placerats ut på olika delar av den karibiska ön. Världen minns krisen som en hotfull dialog mellan stormakterna USA och Sovjetunionen, trots att själva missilerna fanns utplacerade bland civilbefolkningen på Kuba. Svenska och kubanska forskare har grävt fram en annan bild av verkligheten och avslöjar en undangömd historia som levt vidare bland lokalbefolkningen men som aldrig nått ut i media. Forskare från Göteborgs universitet har medverkat i projektet som nu presenteras i dagstidningar och akademiska tidskrifter världen över.

Den forna raketbasen i det lilla samhället Santa Cruz de los Pinos 10 mil väster om Havanna har blivit föremål för omfattande samtidsarkeologiska undersökningar. Projektet har i allra högsta grad involverat lokalbefolkningen på Kuba i strävan efter att kartlägga materiella lämningar och undangömda minnen från en tid som resten av världen minns som det mest påtagliga hotet om ett fullskaligt kärnvapenkrig genom tiderna.
– På Kuba har händelsen nästan undangömts, eller i alla fall inte prioriterats då man talat om sin samtidshistoria, säger professor Håkan Karlsson vid Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
Trots att man befann sig i krisens epicentrum hade kubanska ledare en undertryckt roll i upplösningen. På Kuba har krisen blivit som en icke-historia, där ett av de mest uppenbarliga exemplen är Revolutionsmuseet i Havanna där en enda monter berör krisen intill otaliga andra innehållande personliga föremål från mer eller mindre kända revolutionärer.
Den storskaliga berättelsen om krisen är välkänd och välbeforskad och projektet har tagit sin utgångspunkt i ett antal frågor som inte tidigare ställts. Vilka materiella lämningar finns kvar? Vad minns människor i lokalsamhället och hur ser deras relation till krisen ut idag?

Bevara och bruka det förflutna
Forskare från Göteborgs universitet har samverkat både med kubanska och svenska forskare, utgångspunkten för det mångvetenskapliga projektet som involverar arkeologer, historiker, antropologer och sociologer, har varit de materiella lämningarna i form av sovjetiska missilhangarer och avfyrningsramper för kärnvapen som 1962 fick världen att hålla andan. Inom ramarna för projektet har man bl.a. intresserat sig för vad som inträffade på lokal nivå på Kuba, vilka materiella lämningar som finns kvar, vad människor minns, samt hur dagens samhälle ser ut och hur man lever vidare sida vid sida med rester av en händelse som nästan orsakade världskrig? Projektets resultat kompletterar därför den välkända och storskaliga historien om missilkrisen med mer småskaliga och mänskliga berättelser.
Utgrävningsplatsen har också blivit en plattform för samtal och grävande i människors minnen.
– Vi har byggt upp en grundläggande process för att människor på Kuba ska kunna tillgodogöra sig viktig information om sin egen historia och därmed bygga upp sin samtida existens grundat på tidigare upplevelser. Som skapare av sin egen historia kan man använda kulturarvet till att bygga upp olika former av mervärden för det egna samhället – exempelvis i form upplevelser som lockar besökare som i sin tur bidrar till ökade intäkter för lokalsamhället. Det handlar om att bevara men framförallt om att bruka det förflutna, förklarar Håkan Karlsson.

Skapar verkligt värde för dagens samhälle
Första fasen av projektet är nu avslutad, och resultaten presenteras i olika tidskrifter världen över. Håkan Karlsson förklarar att samtidsarkeologi, med dess fokus på materialitet, minnen och människors delaktighet, har en viktig demokratisk funktion att fylla när det gäller ökad förståelse av den värld vi lever i. Lärdomarna från projektet på Kuba går att applicera på andra ställen runtom i världen för att öka insikten i hur vi lever idag och genom människors delaktighet i skapandet av kulturarvet bidrar denna typ av samtidsarkeologiska projekt till ett mer socialt hållbart samhälle.
– Historiskt orienterad forskning har ett verkligt värde för dagens samhälle eftersom det skapar förståelse för hur vi levt och hur vi kan forma vår framtid därefter. Samhället befinner sig i ständig förändring och vi måste tillgodogöra oss historisk information för att förstå det, först då kan vi skapa en attraktiv framtid.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top