Goda språkfärdigheter öppnar dörrar för nya transnationella samarbeten

Humanistisk forskning granskar, analyserar och tolkar kulturella företeelser och uttrycksformer, vilket i sin tur hjälper oss att förstå vår tids föreställningar, värderingar och idéer. Humanistisk forskning bidrar därmed också till att skapa större förståelse för andra kulturer, ideologier och uttryckssätt. Vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, finns flera projekt som har till syfte att utifrån en mer språkteoretisk grund skapa kunskap och förståelse för hur språket som kommunikationsmedel fungerar, och hur det kan användas för att ge oss bättre redskap för kommunikation.

Vi lever i det moderna informationssamhället, eller ska man kanske säga kommunikationssamhället? All verksamhet, alla företag och organisationer, myndigheter och offentliga konstellationer kräver tillgång till goda kommunikationskanaler för att fungera.

Unikt nordiskt språksamarbete
Själva kommunikationen, oavsett tekniskt medium, måste också baseras på goda språkfärdigheter. I ett nylanserat projekt har forskare vid institutionen byggt upp en omfattande nätbaserad ordbok tillsammans med forskare från Island, Norge och Danmark. Den elektroniska ordboken, Islex, omfattar de skandinaviska språken och har utvecklats med avsikten att förbättra kommunikationen mellan de nordiska länderna.
– Islex är idag den mest moderna ordboken som finns på isländska, och hela projektet innebär ett helt nytt sätt att producera ordböcker på, säger Anna Hannesdóttir, projektansvarig.
Ordboken bygger på en infrastruktur som blir allt mer viktig i vår globaliserade värld, och precis som alla andra infrastrukturer måste den underhållas. Det är inte enbart den tekniska infrastrukturen som måste underhållas, även våra attityder till språk förändras och detta måste beaktas då man uppdaterar ordboken.
– Ordboken i sig är en manifestation av ett omfattande nordiskt språksamarbete. Det är en seriös satsning som också bygger på en vilja att stärka den språkliga kompetensen mellan våra länder, fortsätter Hannesdóttir.

Undersökning av grundskoleelevers skrivfärdigheter
Institutionen för svenska språket och det underliggande Institutet för svenska som andraspråk har satt igång ett projekt inom ramarna för en-dator-till-en-elev-satsningen i Västra Götalandsregionen. Projektet benämns som GRUS, och huvudsyftet är att samla in och tillgängliggöra en- och flerspråkiga elevers texter för att kartlägga skrivfärdigheterna. Elevernas åldersintervall är 6 – 18 år och omfattar därmed hela grundskolan samt gymnasiet.
– Syftet med projektet är dels att bygga upp en databas med elevskrivna texter, dels att möjliggöra studier av elevers skriftspråkliga utveckling under flera års tid. Texterna kommer att studeras och analyseras ur olika språkvetenskapliga perspektiv. Exempelvis kommer vi att titta på ordförrådets utveckling, användandet av metaforer och elevernas behärskning av olika skolrelaterade genrer, förklarar projektledare Sofie Johansson Kokkinakis.
Man har också för avsikt att utveckla olika språkteknologiska verktyg för textanalys specifikt för det skolrelaterade skriftspråket. De språkteknologiska analyserna kommer bl.a. att syfta till att illustrera texternas sammansättning och elevernas arbeten kommer slutligen att kunna studeras med hjälp av ett webbaserat sökverktyg.
Genom studien skapas ökad förståelse för hur språkkunskaper utvecklas, vilka metoder som kan främja utvecklingen (exempelvis genom att ha tillgång till egen dator) samt hur man kan applicera kunskapen så att fler barn och unga kan utvecklas i sitt skrivande.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top