Forskare kartlägger religionens betydelse för hälsa och livskvalitet

Kultur och hälsa är ett identifierat profilområde för forskning vid Göteborgs universitet. Vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion driver professor Ola Sigurdson tillsammans med litteraturprofessorn Yvonne Leffler projektet Religion, kultur och hälsa, där hälsa studeras ur ett bredare perspektiv med anknytning till olika livstolkningar. Hälsa är mycket mer än biologiska markörer, det handlar om allt från förutsättningar för god livskvalitet till hur enskilda individer upplever välbefinnande grundat på sin livsåskådning.

WHO definierar hälsa inte bara som frånvaro av sjukdom utan något som rör hela människans existens. När frågor om religion och hälsa integreras är det viktigt att undersöka vilken roll religion spelar för förståelsen av kultur och hälsa och tvärtom.

Religionens betydelse för hälsa
Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa involverar flera olika delområden. Yvonne Leffler studerar en speciell typ av litteraturs inverkan på hälsa – den s.k. chicklit-genren, som används som en sorts självhjälp för människor som söker meningen med livet såsom huvudpersonen ofta gör i den här typen av litteratur.
Henrik Bogdan undersöker nyandlighet och hur den kan kopplas till hälsa. Religiösa fenomen och rörelser har fått en större samhällelig synlighet, trots att forskare talar om frånvaron av meningsgivande berättelser, riter och symboler i det moderna samhället.
Ola Sigurdson studerar humor i relation till religion. Det finns en tydlig koppling mellan humor och hälsa, där humorn spelar en central roll i samhället och för människors förmåga att bearbeta svåra frågor. Sigurdson kartlägger humorns roll inom religion genom att analysera material från tidigare stora filosofiska och teologiska diskussioner.
Samtliga inriktningar väver samman religionens betydelse för hälsa. Genom att undersöka denna betydelse kan vi få en större förståelse för vad hälsa verkligen är, och hur samhället kan tänkas uppnå bättre livskvalitet för en betydligt större målgrupp.

Kritiskt tänkande och nyfikenhet värdesätts inom näringslivet
I princip alla företag och organisationer har idag någon form av internationell kontakt. Då behövs mer än goda språkkunskaper, det krävs ett kulturellt perspektiv med förståelse för hur samhället inom andra kulturer fungerar.
– Inom humaniora skolar vi människor i kritiskt tänkande och nyfikenhet, egenskaper som värdesätts inom hela näringslivet.
Princeton University i New Jersey anses vara ett av världens främsta universitet. Här finns en mycket stark miljö inom humaniora, flera av USA:s presidenter har bland annat studerat här.
– Liberal Arts, eller det vi brukar kalla för humaniora, omfattar förmågan att kunna tänka kritiskt i olika sammanhang. Det är viktigt inom alla branscher, yrkeskategorier och samhällsfunktioner. Vid Princeton studerar man ofta först tre år inom humaniora och därefter kan studenterna gå vidare mot ett framtida yrke. Det är en bra modell som ger en solid grund att bygga sin karriär på även här i Sverige, oavsett yrkesområde, poängterar Ola Sigurdson som avslutning.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top