Arvsfonden finansierar utvecklande projekt för barn och ungdomar

Allmänna arvsfonden finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.
– Vi delar ut ungefär 500 miljoner kronor till nästan 500 projekt över hela landet varje år. Det kan vara både lokala projekt och stora nationella satsningar, berättar Hans Andersson, kanslichef på Arvfondsdelegationen i Stockholm.

Allmänna arvsfonden har funnits sedan 1928 då riksdagen beslutade att kusiner inte längre skulle ha arvsrätt. Det gamla jordbrukssamhället var på väg ut och industrisamhället på väg in och de gamla släktbanden var inte lika starka längre.
I genomsnitt avlider 1 800 personer årligen utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner. Allmänna arvsfonden är då deras arvinge. 1 200 av de avlidna har skrivit ett testamente som utesluter arvsfonden från arv. De resterande 600 dödsbona avvecklas för arvsfondens räkning och pengarna tillförs fonden.
Ideella organisationer som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning kan få pengar från Allmänna arvsfonden. Det finns två sorters stöd – projektstöd och lokalstöd.

Fem miljarder
Idag finns det cirka fem miljarder kronor i arvsfonden och det är Kammarkollegiet som förvaltar pengarna och investerar i räntebärande papper och aktiefonder.
– De som kan söka stöd från arvsfonden ska ha en verksamhet av ideell karaktär. Förutom ideella föreningar kan offentliga huvudmän inom till exempel kommuner, sjukhus eller skolor ansöka om pengar om de har ett nära samarbete med någon ideell förening eller organisation. Det kan till exempel vara idrottsföreningar, kulturföreningar, invandrarföreningar, handikappsorganisationer, stiftelser eller studieförbund, berättar Hans Andersson.

De fattar besluten
Två statliga myndigheter har hand om arvfondsärenden – Kammarkollegiet och Arvfondsdelegationen.
Arvfondsdelegationen är en myndighet som består av sju ledamöter utsedda av regeringen. Det är de som fattar beslut om vilka projekt som ska få stöd.
– Delegationen träffas sex gånger om året då alla beslut fattas och vi jobbar i snitt i fem månader med en ny ansökan innan det blir ett bifall, berättar Hans Andersson.
När det gäller vetskapen om Arvsfonden hos allmänheten så vet många var pengarna kommer från, men inte var de används till. Enligt SIFO-undersökningar vet var tionde person vart pengarna går, men inom föreningslivet och framför allt handikapporganisationer är vetskapen om Arvfondens bistånd och projekt betydligt större.

Tips från kanslichefen
Vill man söka stöd hos Arvsfonden så ger kanslichefen rådet att man ska gå in på fondens hemsida och titta på vad man kan få stöd för och inte få stöd för.
– Det är ingen idé att chansa och tro att pengarna lottas ut för det gör de inte, betonar Hans Andersson.
Det är främst tre saker den sökande ska vara tydlig med:
• På vilket sätt är projektet nyskapande och utvecklande?
• Hur är målgrupperna delaktiga i projektet? Barnen, ungdomarna eller de handikappade ska själva vara med och styra och ställa i projektet. De ska alltså vara subjekt och inte objekt och helst både initiera, planera och genomföra projektet.

Projekten bör leva vidare
• Det tredje och sista huvudkriteriet är att den sökande är tydlig med att redovisa på vilket sätt projektet lever vidare när finansieringen från arvsfonden är slut. Finansieringen pågår i max tre år.
– Vår förhoppning är att de projekt vi har stött ska leva vidare på det ena eller andra sättet så att det inte bara blir tomtebloss eller dagssländor. Man bör ha en plan även för det fjärde och femte året, säger Hans Andersson.
När ett nytt projekt får stöd ur fonden lägger Arvsfonden upp en projektsida på en community som heter arvfondsprojekten.se. Från 2011 kommer alla nya projekt att finnas representerade på communityn och på längre sikt kommer alla pågående arvfondsprojekt att finnas där.
Verksamheter som är väl kända idag, och som har startat som arvfondsprojekt, är Barnens Rätt i Samhället, BRIS, och Personlig Assistens.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top