Modern affärslogik har gett resandeökningar

På 1980-talet tog flyget marknadsandelar från tåget. Så är det inte längre. Sedan 1990-talet har tåget successivt tagit marknadsandelar från flyget. Under 2000-talet har resandet ökat med en bra bit mer än 50 procent och utvecklingen har varit särskilt stark efter 2005, något som delvis hänger samman med att SJ har gått från att vara statligt verk till kommersiellt aktiebolag. Vi minns alla när SJ fick 1,8 miljarder i nytt egenkapital för att inte gå i konkurs. Efter det har det bolagiserade SJ varit lönsamt och hela järnvägen har gjort en ”turn-around”, en pånyttfödelse av en 150-årig bransch. Modern affärslogik har gett resandeökningar på mellan 5 och 10 procent per år.

Det är en makalös utveckling som i dag ställer stora krav på operatörer, men inte minst på tåg och bana. Det är därför bra att regeringen går vidare med satsningar på infrastruktur. Det är roligt att järnvägsfrågorna har fått större fokus, och satsningarna välkomnas av hela branschen, det är inte bara är SJ som vill köra på väl underhållna banor. Utan tvekan finns det god användning för de 800 miljoner som anslogs till infrastrukturunderhåll i våras och de nya 3,6 miljarder, som kommer under 2012 och 2013. Inte minst är tillskotten bra i storstadsregionerna där Sverige har sina stora, samhällsekonomiskt viktiga tillväxtcentra.

Utvecklingen är positiv ur ett hållbarhetsperspektiv när den innebär att resor flyttas från transportslag med sämre hållbarhetsprestanda till tåget, med begränsad miljöpåverkan. Till det kommer nya beteenden. Effektiva transportmöjligheter tillåter oss att arbeta och bo med långa avstånd däremellan. Pendlingskluster främst kring storstäder förenas med nya livsmönster. Den moderna, ”urbana” människan byter mellan transportslag på ett helt nytt sätt. Cykel, buss, tunnelbana, bil, tåg, flyg, pendel, spårvagn och tvärbanor finns med i många fler människors transportmix i dag, än tidigare.

Samtidigt som vi måste värna och vårda den infrastruktur som vi har så är det hög tid att investera för framtiden; infrastrukturen kräver fortsatta satsningar i allmänhet och järnvägen i synnerhet eftersom det i grunden bara är den spårbundna trafiken som kan lösa våra växande behov av masstransporter, inte minst i tillväxtregionerna; Öresund/Skåne, Västra Götaland och Stockholm/Mälardalen.

Vi räknar med att dessa regioner kommer växa med en halv miljon till 2020 och Sverige med en hel miljon till 2030. Med den tillväxt- och utvecklingstakten har vi nått kapacitetstaket för länge sedan, vilket gör systemet än mer sårbart. De trafikstörningar som vi ser under extrema vintrar kommer vi få se under mer normalt väder om ingen utbyggnad sker.

I ett antal europeiska länder har man byggt ut höghastighetsbanor för tåg som kan köra 250 km/h eller mer. Frankrike var först och vi ser att höghastighetståg kan ersätta flyg på resor upp till 60 mil. När restiderna kommer under två och en halv timme ersätts flyget helt men i många fall samverkar transportslagen. I Japan är höghastighetstågets marknadsandel hela 30 procent.

I Belgien finns fyra sträckningar höghastighetsbanor. I Frankrike finns åtta, det byggs två och planeras för ytterligare 16. Italien finns sju banor och två i planprocess. I Tyskland har man anlagt tio höghastighetsbanor, bygger tre och har sex på ritbordet. Nederländerna har en höghastighetsbana, Polen två, Portugal sex, Spanien tolv, Schweiz en och England två.

Sammanlagt kan vi i dag åka på 665 mil bana, och inom överskådlig tid ytterligare 250. Vi får då ett Europeiskt höghastighetsnät som sträcker sig från Birmingham i nordväst och når London, Paris, Lyon och Montpellier, Bologna, Florens Turin, Rom och Neapel i sydöst. Och från Lissabon och Porto i Sydväst når nätet Madrid, Malaga, Sevilla, Barcelona, Perpignan, Bryssel, Rotterdam, Hannover, Mannheim, Stuttgart, Frankfurt, Leipzig, Hamburg, Berlin, och Krakow i nordöst. Att få se alla delar sammanbundna, där Sverige är med och tar ansvar för den skandinaviska länken av det transeuropeiska höghastighetsnätet är inte bara en dröm utan fullt realistiskt.

Vi ser att höghastighetsbanor inte längre är något exklusivt som endast finns i de mest utvecklade I-länderna, utan snarare en lösning på transport- och miljöproblem och ett medel för att driva på utvecklingen av ett land. När man kapar restider med en tredjedel skapas nya mönster, nya affärer, nya möjligheter. Dynamiken är kraftfull, vi ser det varje gång det lyckas och vi har det inom räckhåll här i Sverige. Ett modigt och kraftfullt agerande i den här frågan skulle få oerhört positiva konsekvenser för svensk konkurrenskraft och kan visa sig lika strategiskt betydelsefullt som beslutet att bygga den svenska järnvägen för snart 150 år sedan.


Transport & Logistik SNL 2011-5 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2011-5

Huvudtema: Transport & Logistik
Effektivare transport- och logistiksystem skapar gränsöverskridande möjligheter för en hållbar framtid

Förstärkta och uppdaterade infrastrukturella system skapar inte enbart affärsmöjligheter för vår industri. Genom att utveckla infrastrukturen i linje med ett grönt perspektiv bidrar vi till en hållbar utveckling ur flera perspektiv, där fler jobb skapas samtidigt som vi tillämpar intelligenta lösningar för att minska vår påverkan på miljön.

Back to top