Maud Olofssons hållbara energipolitik – bra för jobben och klimatet

Närings- och energiminister Maud Olofsson vill skapa en långsiktig och hållbar energipolitik som är bra både för arbetsmarknaden och klimatet, men som också samlar stora delar av svenska folket. Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

För 15 – 20 år sedan diskuterades kärnkraftens utfasning. Idag är läget helt annorlunda och man talar istället om att höja kapaciteten vid våra svenska kärnkraftverk. Maud Olofsson är dock skeptisk till kärnkraftens framtida utveckling:
– Främst är det säkerhetsfrågan kring kärnkraften som oroar. Det är också ett av skälen till att jag och Centerpartiet har varit och är pådrivande för att Sverige ska minska beroendet av kärnkraft. Det är nu också inriktningen för alliansens gemensamma energipolitik.
När alliansens energiöverenskommelse presenterades kom mycket fokus att hamna på möjligheten att ersätta gamla reaktorer med nya, men det är långt ifrån hela bilden. Maud Olofsson framhäver att kärnkraften inte kan räkna med något som helst statligt stöd, att kraftbolagen måste ta ett ökat kostnadsansvar för säkerheten och att säkerhetskraven stärks. Det är värt att notera att det hittills aldrig byggts några kärnkraftverk utan statliga subventioner.
– Bolagen får nu själva bedöma hur viljan att investera i nya reaktorer påverkas av händelseutvecklingen i Japan.

Bioenergin Sveriges största energikälla
För att minska vårt beroende av kärnkraft och för att öka tryggheten i vår elförsörjning genomför regeringen offensiva satsningar för att bygga ut den förnybara energin. Intresset för gröna energikällor har ökat markant på senare år, och sedan 2003 har den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet ökat med cirka 10 TWh.
– Bioenergin ökar ständigt samtidigt som oljeanvändningen minskar och de senaste 12 månaderna har vindkraften producerat 4,05 TWh. Det motsvarar årsproduktionen från en mindre kärnkraftsreaktor jämförelsevis.
Maud Olofsson berättar vidare att utbyggnaden av vindkraft, och el från andra förnybara energikällor, stöds genom elcertifikatssystem vilket kommer att ge 25 TWh ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002 års nivå.

Ambition: öka andelen förnybara källor
Av den totala energianvändningen i Sverige kommer idag över 45 procent från förnybara energikällor. Regeringens linje är öka användningen ytterligare genom att använda styrmedel som t.ex. elcertifikat och skatt på koldioxid. En stor utmaning är att öka andelen förnybara bränslen i transportsektorn.
– Flera förnybara energikällor har mycket stor potential. Regeringens linje är dock att arbeta för ökad andel förnybar energi, vi har ingen ambition att peka ut några särskilda förnybara källor framför andra. Marknaden kommer att avgöra vilka förnybara energikällor som har bäst konkurrenskraft, konstaterar Maud Olofsson som avslutning.


Energi och Miljö SNL 2011-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2011-2

Huvudtema: Energi och Miljö
Grön teknik skapar möjligheter

Svensk energi- och miljöteknik anses idag vara bland världens mest utvecklade. Vi satsar bl.a. på högteknologisk avfallsförbränning som genererar fjärrvärme, vi bygger ut förnybara energikällor och tar vara på de resurser vi har i form av biobränslen och befintlig teknik.

Back to top