Drömmen om Norrbotniabanan blir verklighet

Norra stambanan byggdes upp till Norrland via Umeå och vidare mot Luleå för ungefär hundra år sedan. Sedan dess tycks mycket ha stått stilla i fråga om utbyggnad, trots att det funnits starka påtryckningar från flera håll. Nu stundar en stor förändring i samband med att drömmen om Norrbotniabanan blir verklighet.

Det finns många argument som stöttar resonemanget kring den nu beslutade Norrbotniabanan. I Norrbotten produceras cirka 90 procent av all järnmalm som produceras i hela EU. Behovet av pålitliga och naturligtvis även klimatsmarta transporter är därför påtagligt. Det behövs ett dubbelspår som klarar av växande volymer järnmalm, och som samtidigt ligger intill kusten för att kunna skeppas vidare mer effektivt och inte minst mer miljövänligt.
– Den befintliga stambanan byggdes cirka tio mil inåt landet från kusten av försvarsstrategiska skäl. Det finns dock ett stort behov av en järnvägsförbindelse som går utmed kusten, inte minst eftersom det finns stora exportmöjligheter inom den norrländska basindustrin. Den befintliga kustbanan når enbart upp till Umeå via Gävle. Efter många års förberedelser är det nu glädjande att vi kommer att få se en fortsättning på spåret upp mot Luleå, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.
Det rör sig om en sträcka på ungefär 27 mil. Norr om Luleå och österut via Haparanda finns det redan en sträcka som kan möta kraven på större kapacitet, om den kopplas ihop med den planerade banan mellan Umeå och Luleå. Det är som att äntligen hitta en saknad pusselbit i utvecklingen av den så kallade Botniska korridoren som ska gå från Bergslagen och vidare norrut längs den svenska östkusten, in i Finland och ner till Helsingfors, ett projekt som i sin tur har ett starkt internationellt incitament.

Utveckling av internationellt intresse
Den efterlängtade kustjärnvägen, det vill säga Norrbotniabanan, skulle egentligen byggas redan för tio år sedan. Vid regeringsskiftet hamnade den dessvärre i skymundan och hela projektet lades på hyllan under många år. Nu har det återigen tagits upp som ett prioriterat utvecklingsområde under glädjerop från många norrländska kommuner och företag.
– Planeringen upp till Luleå måste skyndsamt fortsätta för att hela banan ska stå klar 2030 då EUs medlemsstater gemensamt beslutat att det Europeiska stomnätet ska stå klart. Ett glapp på 27 mil, som det är mellan Umeå och Luleå och som Norrbotniabanan ska täppa till, går inte att förena med europeiska visioner varpå detta projekt verkligen är av stort internationellt intresse, säger Gusten Granström.

Global betydelse framöver
Hela projektet Norrbotniabanan har en kostnad på cirka 30 miljarder kronor och kommer ta ungefär 15 år att färdigställa. Detta är en utveckling som inte bara gynnar norrländsk industri, utan som även öppnar nya marknader österut via den Botniska korridoren.
– I framtiden kanske våra barnbarnsbarn kan åka tåg ända till Kina via Ryssland. Det skulle vara en utveckling av global betydelse och att vi lägger grunden för det redan nu står klart, avslutar Gusten Granström med.


Svensk Industri SNL 2019-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2019-1

Huvudtema: Svensk Industri
Industrins framtid avgörs i skolan

Om man inte tror på svensk industri så tror man inte heller på svensk levnadsstandard. Så inledde en mycket känd vd på ett stort teknikbolag vår intervju för ett par år sedan. Det ligger en kraft bakom orden som gör att man kommer ihåg dem och att tankarna förs till alla svenska industriföretag som har varit med och byggt upp globalt ledande verksamheter under åren.

Back to top