Vårdförbundet: Säkrad kompetensförsörjning nyckeln till en god och säker vård för alla

Det finns en bred enighet om att kompetensförsörjningen är en av vårdens viktigaste utmaningar. Vårdförbundet har konkreta förslag på hur vi tillsammans kan lösa bristen på kvalificerad personal.

I Vårdförbundet samlas drygt 113 000 legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor. Det huvudsakliga målet är att förbättra yrkesgruppernas villkor och förutsättningar att bidra till en bättre och säkrare vård.
Vårdförbundet för en aktiv dialog med alla arbetsgivare inom vården i Östergötland. Regionen är expansiv och har allt från ett stort universitetssjukhus till mindre vårdcentraler. Den kommunala hälso- och sjukvården är också stor, sedan hemsjukvården flyttades över dit. Det finns med andra ord alla förutsättningar för sjukvårdspersonal att hitta en passande anställning, oavsett vad man är intresserad av.
– Alla har rätt att få en god och jämlik vård som utgår från personens behov och förväntningar. Nu när det råder brist på kompetens inom vissa yrkeskategorier är det viktigare än någonsin att inte tappa det perspektivet. Arbetsgivarna måste kunna attrahera kvalificerad personal och de som arbetar i vården måste få rätt förutsättningar, inleder Helena Eriksson, Vårdförbundets ordförande i Östergötland.

Viktigt att både behålla och utveckla kompetens
– Det är tung arbetsbelastning inom vården idag. Många av Vårdförbundets medlemmar signalerar att de inte kommer att orka hela yrkeslivet, säger Ragnhild Karlsson.
I en ny undersökning av tidningen Framtidens Karriär Sjuksköterska framkommer att fyra av tio sjuksköterskor inte tror att de kommer att orka arbeta fram till pensionen. Vårdförbundets egen undersökning visar att 40 procent av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorna inte orkar arbeta heltid.
– Siffrorna visar med all tydlighet vikten av en hälsosam arbetsmiljö. Om vi inte kan ge rimliga arbetsvillkor till personalen riskerar vi att bristen fortsätter att påverka både patienter och personal. Det är en ond spiral som måste brytas, menar Helena Eriksson.
Ett av vårdpolitikens måsten är därför att säkra kompetensförsörjningen. Det gäller inte bara för den regiondrivna vården utan även för Östergötlands 13 kommuner som nu fått ett ökat ansvar som vårdgivare. Vårdförbundet lägger därför fram fem förslag på lösningar:
Vi måste införa personcentrerad vård. Det innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling till en modell där personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Arbetssättet ger högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för våra professioner.
Det är nödvändigt med moderna arbetstider. Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor måste få ett hållbart yrkesliv så att de stannar kvar och får möjlighet att utveckla vården.
Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år.
Inför Akademisk specialisttjänstgöring, AST, det vill säga betald specialistutbildning inom ramen för anställningen, så att vi får fler specialistsjuksköterskor.
Lönekarriären ska vara tydlig. Ta till vara våra fyra professioners kunskap och värdera oss rätt.
Vårdförbundet uppmanar politiker och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården i Östergötland att agera för lösningar så att vårdpersonalen stannar och bidrar till en trygg och säker vård för alla.


Östergötland SNL 2015-3 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-3

Huvudtema: Östergötland
Östergötlands landshövding guidar genom industriarv och teknisk utveckling

Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson marknadsför gärna regionens näringsliv som ”snabbväxande och intressant med många olika spetsområden”. Några av världens mest kända varumärken har en stark förankring i Östergötland, där Saab, Siemens Industrial Turbomachinery, Toyota Materials Handling och Ericsson bara är ett fåtal exempel.

Back to top