Hållbar samhällsutveckling – från materiell till immateriell

Människan har alltid gjort avtryck på miljön, men de mest miljöpåverkande processerna har sitt ursprung i aktiviteter som går några hundra år tillbaka i tiden – framförallt då vi började utvinna kol och olja för uppvärmning och för att driva industriella processer. Förutom att det ökande användandet av fossila bränslen tömmer naturens resurser så orsakas också skador på vår miljö med en ständig ökning av växthuseffekten och en dålig luftmiljö med hälsovådliga ämnen och partiklar. I förlängningen talar vi om ett stort hot mot all världens liv – både på land och i havet.

Miljödebatten fortsätter och idag råder det inga tvivel om att vi inte kan fortsätta behandla planeten så som vi har gjort tidigare. På Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet studeras vår påverkan på miljön och nutida samt framtida miljöhot på bred front.

Världen ska fortsätta utvecklas
Miljöaspekter på land, i havet och atmosfären studeras av olika forskargrupper vid ITM. Syftet är att sprida kunskap om hur vi tillsammans kan skapa en hållbar utveckling där vi kan fortsätta att leva med hög standard utan att skada miljön.
Enligt docent Ilona Riipinen så handlar det om att gå från en materiell statusutveckling till en immateriell och högteknologisk utveckling där vi skapar tillväxt genom mer kunskap, information och utbildning. Här förklarar hon:
– Vi säger inte att världen ska sluta utvecklas, snarare att den ska utvecklas ännu mer och då på ett annat sätt och med andra värden än tidigare. Vi har kunskap om hur miljön fungerar och reagerar på olika former av påverkan. Den kunskapen vill vi dela med oss så att vi tillsammans kan skapa mer hållbara processer. Efterfrågan på el kommer ständigt att öka, då gäller det att vi kan hitta nya energikällor som är förnybara och samtidigt långsiktigt lönsamma att satsa på.
Lönsamheten är viktig eftersom vi måste kunna motivera till att satsa stora kapital på att utveckla tekniken, om ingen är beredd att investera så kommer vi inte att kunna uppnå förändring, hur goda våra initiativ än är.

Alla måste agera
Ilona Riipinens egen forskning är inriktad på luftföroreningar och klimatrelaterade frågor, framförallt klimatförändringar som beror på mänsklig aktivitet.
– I min forskargrupp studerar vi bland annat vad luften som vi andas innehåller i form av skadliga ämnen och partiklar. Vi är också intresserade av hur partiklar kan påverka klimatet och om molnbildning kan relateras till de skadliga ämnena och partiklarna som i förlängningen bidrar till miljöproblem som försurning och övergödning till exempel.
Klimatförändringarna är regionala och klimatpåverkan är ett problem som alla nationer i hela världen brottas med. Det räcker därför inte att en handfull stater satsar på miljöteknik, alla måste skapa intresse för miljöfrågorna och bidra till en positiv förändring.
– I fråga om klimatförändringar så kommer olika regioner att drabbas olika. Vi kommer att erfara oväntade vädersvängningar där man på vissa ställen kan få väder som normalt inte förekommer. Detta är utmaningar som vi måste adressera nu, det går inte att vänta på att någon stormakt ska ta ansvaret för hela problemet – alla måste agera, menar Ilona.

Måste nå beslutsfattare
ITM etablerades som institution 2005, men den tillämpade miljöforskningen har funnits vid Stockholms universitet längre än så då verksamheten från början samlades under en enhet som bildades 1992.
– För att vända den negativa trenden måste vi nå beslutsfattare på alla nivåer och i global skala, understryker Ilona Riipinen. Vi bidrar med kunskap som kan fungera som underlag i politiska beslutsprocesser. Vi är tvärvetenskapliga och kombinerar väletablerad kunskap inom kemi och biologi med nya kunskaper inom bland annat teknik och IT.
Även juridik och psykologi spelar en viktig roll om vi tänker oss etiska frågor förknippade med miljörätt och beteende i relation till miljön. Resultatet blir nya lösningar på moderna problem.