Långsiktiga studier vid Språk- och litteraturcentrum bidrar till bättre språkundervisning

Hur lär vi oss nya språk? Hur kan språkinlärningen främjas? Vilka faktorer är mest pådrivande för att vi ska kunna lära oss nya språk? Detta är viktiga frågor som undersöks på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Grundtanken i mycket av den här typen av forskning handlar om att förstå hur inlärningen går till för att kunna ta fram bättre metoder för framtida språkundervisning. Den här forskningen bidrar till att Språk- och litteraturcentrum får mycket fina förutsättningar för att bedriva högkvalitativ språkundervisning på vetenskaplig bas.

Det finns både externa och interna faktorer som påverkar språkinlärningen. Alla lär sig inte språk på samma sätt, så det finns inga generella mönster för hur man kan lära sig ett språk, men forskningen har identifierat flera faktorer som kan inverka på hur inlärningen sker. Studier inom språkinlärning är inget nytt vid Lunds universitet. Forskningen har pågått i flera decennier. Det som är nytt och extra spännande är att forskningen blir mer och mer tvärvetenskaplig där kognitiv utveckling hos olika individer vävs in.
– Vi kopplar språkinlärning till olika perioder i livet och det har visat sig att flerspråkighet i lägre åldrar främjar språkinlärningen, berättar Jonas Granfeldt, professor i franska.

Språkutveckling under olika villkor
Gisela Håkansson är professor i lingvistik och har i en lång rad forskningsprojekt jämfört språkutveckling under olika villkor. En fråga är hur små barn, äldre barn och vuxna lär sig språk. Det handlar också om betydelsen av att vistas i en miljö där språket finns som levande inslag i omgivningen. Resultaten tyder på att den grammatiska utvecklingen följer vissa bestämda utvecklingssteg som oberoende av undervisning och inlärningsmiljö, medan ordförråd och pragmatik är tydligt beroende av sådana faktorer.
Det europeiska samarbetet är starkt på Språk- och litteraturcentrum och Gisela Håkansson medverkar i flera olika EU-projekt om barns språkutveckling. Som exempel kan nämnas att man jämför hur barn lär sig engelska i tvåspråkiga förskolor i olika länder, hur barn lär sig att uttrycka tidsaspekter på skilda språk och hur språkstörningar kan diagnosticeras hos flerspråkiga barn med olika språkkombinationer.

Mycket långsiktiga studier
Vid Språk- och litteraturcentrum är forskningen ofta mycket långsiktig, med studier som pågår under flera år. Tidigt 1980-tal påbörjades en studie av inlärning av franska hos vuxna. Efter hand togs det fram en modell med sex utvecklingssteg, vilket blev en viktig informationskälla för alla som undervisar i språk eftersom man då kunde avgöra ungefär hur långt eleven hade kommit i sin inlärningsprocess.
– För att göra modellen mer tillgänglig tog vi tillsammans med en språkteknolog fram en mjukvara som nu finns tillgänglig på nätet, Direkt Profil. Med hjälp av Direkt Profil sker analys av elevtexter automatiskt, programmet kan då avgöra vilket nivå en elev befinner sig på i sin språkinlärning. Det tog över 20 år innan modellen publicerades, vilket visar på hur långsiktig forskningen är.
– Vi har också studerat barn som får lära sig ett nytt språk i treårsåldern. De kommer inte från tvåspråkiga familjer utan får helt enkelt lära sig ett andra språk redan under förskoletiden. Vi har precis avslutat ett projekt där vi följt barnen under fyra års tid, och fått liknande resultat som då vi studerat de tvåspråkiga barnen som haft franska och svenska med sig från födseln. Det finns generellt ett större intresse från föräldrar och samhället i stort för flerspråkiga förskolor idag, vilket underlättar språkinlärning även längre fram i skolan. Man börjar inse att förskolebarn kan lägga grunder till nya språk på ett lekfullt och enkelt sätt. Dock krävs det en hel del kunskap för att praktiskt organisera språkundervisning så tidigt som i förskolan, sådan kunskap finns inte riktigt i Sverige idag fortsätter Jonas Granfeldt.

Forskarskola för lärare
Vid Språk- och litteraturcentrum finns en forskarskola som utbildar licentiander, dvs. verksamma lärare som bedriver forskning vid sidan av undervisningen. Forskarskolan, De främmande språkens didaktik (FRAM), vänder sig till språklärare som vill utvecklas i sina roller och knyta undervisningsinnehållet till aktuell forskning.
– Lärare bör, precis som läkare, få möjligheter att bedriva forskning för att ständigt utvecklas i sina roller. Som lärare har man en viktig samhällsfunktion, det borde därför uppmuntras i större utsträckning än vad som görs idag att de ska få forska och vidareutveckla sina kunskaper kontinuerligt, avslutar Jonas Granfeldt med.

Kort om Språk- och litteraturcentrum
Utbildning och forskning vid Språk- och litteraturcentrum omfattar klassiska och moderna språk, litteratur-, film- och teatervetenskap samt Öst- och centraleuropakunskap, Europastudier, Öst- och Sydöstasienkunskap med inriktning japanska och Mellanösternkunskap. Språk- och litteraturcentrum har ca 250 anställda och 3000 studenter varav ca 100 är doktorander. Utbildningen omfattar mycket ny forskning och trenden tyder på att allt fler studier blir tvärvetenskapliga.


Utbildning SNL 2013-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-1

Huvudtema: Utbildning
Nya tider – nya utmaningar

Det verkar som vi i Sverige nu börjar på ett nytt kapitel med nya riktlinjer inom utbildningssystemet där även nya utbildningsformer börjar växa fram. Vi ser en trend där allt fler utbildningsanordnare och lärosäten vill integrera en högre grad av individuellt utformade program och kurser ...

Back to top