Kunskap från Sverige kan bidra till att bevara vilda populationer i Afrika

Att studera vilda populationer är viktigt ur flera perspektiv. Många arter är viktiga ur ekologisk och ekonomisk synpunkt, genom sin påverkan på sin omgivning och sitt värde som resurs. Det är också av ekonomiskt intresse att kartlägga populationernas storlek för att skapa en bild över eventuella skador som djuren orsakar, älgen har som exempel inverkan på skogsbruket i Sverige. I Tanzania är problemen av en annan kaliber, här kan djuren också utgöra ett direkt hot mot människor. Göran Spong, ledare för den molekylärekologiska forskningsgruppen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har under flera års tid använt genetiska verktyg för att förstå olika ekologiska, ekonomiska och evolutionära processer i vilda populationer.

Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU bedriver forskning om frilevande djur och djur i odling, samt om människans olika roller vid naturresursanvändning. Både utbildning och forskning täcker mycket breda kunskapsområden, institutionen har också ansvar för miljöövervakning. Att mäta och förstå trender i vilda populationer är en del av arbetet vid institutionen.

Står ekonomiska intressen i konflikt med uthålligt resursutnyttjande?
Har undersökningar om exempelvis älgars beteende och mätningar av vilda populationer i Norden något att göra med hur man arbetar med viltbestånd i Afrika? Faktum är att kunskap från Sverige kan användas även på andra ställen i världen där man precis som i vårt land vill bevara arterna men samtidigt kunna skapa ekonomisk tillväxt.
Precis som älgar i Sverige har lejon ett stort ekonomiskt värde i delar av Afrika, framförallt i Tanzania där foto- och jaktturism skapar betydande intäkter av utländskt kapital. Samtidigt måste populationerna förvaltas och tryggas.
– Det handlar om stora intressekonflikter där man är långt beroende av de intäkter som jakten inbringar, men samtidigt måste bestånden bevaras. Det ekonomiska intresset påverkar starkt förvaltningsmålen, och kortsiktiga ekonomiska intressen måste balanseras med mer långsiktiga mål, förklarar Göran Spong.
Det råder också viss problematik kring djuren som ofta utgör ett direkt hot mot människor som lever i närheten av jaktområdena.
– Jaktturistbolagen vill naturligtvis ha tillgång till så mycket jaktbart vilt som möjligt, men eftersom det bor människor nära dessa områden måste även säkerhetsfrågan beaktas. Det handlar inte bara om skador på grödor eller tamdjur, utan om risk för människors liv och lem. Den problematiken har vi inte riktigt i Norden, men det finns ändå likheter mellan våra nationer i fråga om intresse och nytta av att bevara vilda populationer.

Ny forskarskola
Göran Spong är med och bygger upp en ny forskarskola vid Institutionen för vilt, fisk och miljö tillsammans med kollegor i Tanzania och Sydafrika. Tanken är att samla studenter och forskare från Sverige, Tanzania och Sydafrika under samma paraply med gemensamma och liknande frågeställningar kring vilda populationer.
– Utmaningarna i Afrika liknar de frågeställningar som vi har här i Sverige med stora ostängslade populationer som lever nära människor. Samtidigt måste vi hitta uthålliga former av markanvändning som inte orsakar onödiga utsläpp av växthusgaser eller förstör ekosystem. De intressekonflikter som kan uppstå kräver välplanerad och kunskapsgrundad förvaltning, förklarar Göran Spong.

SLU Global
SLU gör en fokuserad satsning på att öka forskningssamarbeten mellan Sverige och utvecklingsländer över lag, där mycket kretsar kring Afrika just nu. Även andra områden studeras, som exempelvis matproduktion. Flera institutioner är involverade i fem fokusområden som SLU satt upp för den globala forskningen. Institutionen för vilt, fisk och miljö spelar en viktig roll inom samtliga områden under satsningen, som kallas SLU Global.


Utbildning SNL 2013-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-1

Huvudtema: Utbildning
Nya tider – nya utmaningar

Det verkar som vi i Sverige nu börjar på ett nytt kapitel med nya riktlinjer inom utbildningssystemet där även nya utbildningsformer börjar växa fram. Vi ser en trend där allt fler utbildningsanordnare och lärosäten vill integrera en högre grad av individuellt utformade program och kurser ...

Back to top