Rektor Pam Fredman värnar om Göteborgs universitets roll som kunskapsleverantör

Göteborgs universitet kraftsamlar under 2012 för att stärka sina forsknings- och utbildningsmiljöer ytterligare. Universitetet avser bland annat att samordna olika enheter på Medicinarberget så att de får en tydligare koppling till Sahlgrenska universitetssjukhusets dynamiska miljö. Samtidigt satsar man på att förstärka humaniora och de konstnärliga disciplinerna. En framtida samlokalisering ska bidra till att göra dessa områden mer synliga. Tanken är de ihop med Göteborgs kulturinstitutioner ska bilda ett kulturstråk i hjärtat av staden.

Sammankopplingen av Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin, med Sahlgrenska universitetssjukhusets olika miljöer är ett projekt som planerats under ett antal år. Göteborgs universitets rektor Pam Fredman understryker vikten av bra mötesplatser för att samla hälsovetenskaplig forskning och klinisk verksamhet, vilket i sin tur bidrar till att stärka utvecklingen av det regionala Life Science-klustret.

Vill förbinda Medicinarberget med sjukhusdalen…
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en lång tradition av att integrera forskning och utveckling med kliniskt perspektiv. Som resultat anses sjukhuset och Göteborgs universitet nu vara bland världens främsta när det gäller utveckling inom områden som hjärt- och kärlsjukdomar, fetmaforskning och diabetes samt neurovetenskaplig kunskap.
Det är med andra ord en stark grund att bygga vidare på. För att skapa ytterligare synergier vill man bygga en förbindelsebyggnad över den trafikerade Per Dubbsgatan som löper mellan Medicinarberget där Sahlgrenska akademin tronar och dalen där sjukhuset har större delen av sin verksamhet.
– Den nya byggnaden blir en stor resurs som öppnar möjligheter för fler verksamheter att etablera sig i anslutning till sjukhusområdet. Genom att samordna kompetenser och låta akademisk forskning möta klinisk verksamhet öppnar vi också upp för vidare utveckling av det starka Life Science-klustret i Västra Götalandsregionen, förklarar Pam Fredman.
– Vi planerar också att lokalisera den naturvetenskapliga verksamheten med koppling till life science till samma område.
För att vidare illustrera den starka tillväxtambitionen har VG-regionen satsat över en miljard kronor på att bygga norra Europas modernaste bildcentrum på sjukhusområdet. Det blir också en plattform för multidisciplinär samverkan där olika kunskapsområden möts.

… och tydliggöra vikten av konst och humaniora
Utöver ambitionerna för Sahlgrenska akademin har Göteborgs universitet dessutom planer på att samlokalisera de konstnärliga och humanistiska fakulteterna och parallellt med Göteborgs nuvarande evenemangsstråk mellan Ullevi och Liseberg, skapa ett motsvarande kulturstråk. Tanken är att det ska gå från Korsvägen, upp över Näckrosdammen med det stora Universitetsbiblioteket och ner till Götaplatsen. I närområdet finns etablerade kulturinstitutioner som Stadsteatern, Stadsbiblioteket och Göteborgs Konstmuseum.
– Genom att tydliggöra befintliga resurser och samarbeten vill vi att näringsliv och offentlig verksamhet ska få möta akademin på ett nytt sätt. Vi vill också öka kontakten mellan humaniora och konst och andra discipliner inom universitetet, berättar Pam Fredman.
Humaniora är ett område som ofta ifrågasätts vad gäller dess samhällsnytta. Men goda språkkunskaper, förmåga att kommunicera och argumentera, kritiska och analytiska perspektiv – allt det som humanister är bra på – är enligt Pam Fredman centrala funktioner i samhället och måste finnas med när de stora framtidsfrågorna ska lösas, detta oavsett om det handlar om klimatet, demokratin eller den globala resursfördelningen. Hon pekar på en stor undersökning vid Göteborgs universitet som visar att åtta av tio humanister får arbete efter utbildningen, och menar att det säger en del om det marknadsmässiga behovet av den här typen av kompetens.

Värnar den fria forskningen
För att kunna behålla sin viktiga samhällsroll som utvecklare och leverantör av ny kunskap anser Pam Fredman att det är helt avgörande att universitetet får fortsätta att bedriva fri forskning, det vill säga forskning där pengarna inte styrda och förutbestämda.
– Forskningen ska inte styras eller begränsas av kommersiella intressen. En stor del av
den hållbara samhällsutvecklingen är beroende av att universitetet får behålla sin roll som kunskapsleverantör, där möjlighet och förmåga att ta sig an nya utmaningar inte hämmas.


Utbildning SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Utbildning
Regeringen vill stärka innovationer ur akademin

Näringsdepartementet leder arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi med siktet ställt på 2020. Utvecklingen av strategin involverar alla departement och har bäring på många pågående processer inom olika politikområden som har betydelse för Sveriges långsiktiga innovationsklimat ...

Back to top