Umeå Universitet förenar utbildning, teori och praktik

Ronny Östin är universitetslektor i energiteknik vid Umeå universitet och engagerad i Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat.
– Umeå universitet vill samverka med näringslivet och det omgivande samhället och Nätverket ger en utmärkt möjlighet då det gäller tillämpad forskning och att få uppslag till reella problemställningar, säger han.
I Nätverket förväntas alla dela med sig av sitt kunnande för att på så sätt förstärka hela gruppen. Umeå universitet har bland annat bidragit med sin kompetens då det gäller hur man bygger i kallt klimat, och varit en av aktörerna då man utbildat företag och hantverkare i just det.

Samlar mätresultat
I det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat ska Umeå universitet mäta energiförbrukning och fukt i sex nybyggda hus. Fem av husen är klara och sedan september i fjol samlas fakta in genom datoriserat mätsystem som man installerade medan man byggde. Man samlar in uppgifter rörande värme, förbrukning av varm- och kallvatten samt hushållsel. Man mäter även fukt och temperatur på olika ställen i tak, väggar och golv. Mätningarna ska pågå till december 2011. Ronny Östin, som är mät- och utvärderingsansvarig, vill inte säga så mycket än, men menar att hittills i vissa hus verkar de beräkningar som gjorts av årsenergibehovet hålla.
Inget av de husen som är med i mätningarna är passivhus, utan alla är utrustade med värmesystem. Däremot har man lagt ner en särskild omsorg på tätheten. I ett av husen har man satsat på ett ovanligt material och använt återvunnet glas som isolering.
-Isolermaterialet har en sluten cellstruktur och ska ge minimalt med fuktproblem, berätta Ronny Östin. Hittills har det varit väldigt torrt på de ställen vi mätt. Den andra ytterligheten är ett konventionellt enfamiljshus. Dock har man satsat extra på värmeisoleringen och täthet.
I projektet ska man nu mäta vilka värden man får i de olika husen. När sammanställningen så småningom blir klar ska man ge en återkoppling både till Nätverket och till de utbildningar man ger vid universitetet.

– Vi som utbildningsenhet bygger in det i våra kurser där vi utbildar framtidens energi- och byggnadsingenjörer, säger Ronny Östin.
Här kan tilläggas att TFE (tillämpad fysisk och elektronik) vid Umeå universitet har två treåriga högskoleutbildningar i bygg- och energiteknik och en femårig civilingenjörsutbildning i energiteknik. Ronny Östin hoppas att man på sikt ska kunna ha ett tiotal examensarbeten som är kopplade till Nätverket. För medlemmarna är det också ett bra tillfälle att få ta emot studenterna då de genomför sina examensarbeten.
Själv skulle Ronny Östin önska att man fortsatte uppföljningen av de hus som utrustats med mätutrustning under en ännu längre tid. Han pekar på fyra intressanta frågeställningar. Den första handlar om mänskligt beteende och hur man påverkas av att bo i ett energisnålt hus. En annan fråga handlar om fukt och om den ändrar sig över tid. Han skulle också vilja undersöka om man kan göra ännu fler energibesparingar genom att trimma in till exempel värmeväxlare, värmepumpar och solvärme så att de blir funktionsoptimala. Det fjärde han skulle vilja kolla upp är hur tätheten i huset utvecklas över tid.
– Alla byggnader täthetprovades i byggskedet. Men hur ser tätheten ut efter ett år? Efter tre? Är det samma värden som när det byggdes eller förändras det över tid.
– Ofta är energiuppföljning något man mäter under ett år, sedan slutar man, fortsätter Ronny Östin. Nu har vi möjlighet att följa upp det här under längre tid, instrumenten finns på plats, det är bara att fortsätta att läsa av och utvärdera. I den här branschen gör man över huvud taget för lite mätningar och uppföljningar. Det gäller även energieffektiviseringar på befintliga hus. Man beräknar innan hur mycket man ska spara vid olika åtgärder, men sedan är man dålig med att följa upp och se om det blev som man hoppades. Där skulle vi kunna göra mycket mer.


Nätverk SNL 2011-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2011-2

Huvudtema: Nätverk
Samsyn och gemensamma mål bidrar till hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett känt och vanligt begrepp. Men begreppet saknar innebörd ifall vi i vardagen inte tar ett personligt ansvar, ser till att det leder till ett agerande och en rad aktiviteter som tillsammans leder till en hållbarare utveckling.

Back to top