Om risk och att leva på kapitalet - en vild natur till din tjänst

Det finns en mängd funktioner som växter, svampar och djur hjälper oss med, alldeles gratis! Om samhället värderade dessa tjänster skulle kanske inte så många arter vara hotade.

Humlor och bins arbete är ett exempel på ekosystemtjänster. Den art som ger oss honung är tambiet, men det finns nära 300 arter av humlor och vilda bin i Sverige. De gynnar alla människan genom att bland annat pollinera fruktträd, bär och grödor. Effekten av deras möda värderades till nära 1 miljard kronor i Sveriges BNP år 2008. Deras insatser spelar alltså en avsevärd roll och nyttan är säkert värd ännu mer. Men det finns många andra ”gratis-tjänster” från naturen: vattenrening, naturliga bekämpning av skadedjur och att bördig jord bildas när döda växt- och djurdelar bryts ner.

Samtidigt försvinner biologisk mångfald, trots politiska mål att hejda förlusten. I den svenska rödlistan från 2010 framgår det att över 4.000 arter inte bedöms vara långsiktigt livskraftiga i Sverige. Sämst är utvecklingen i havet. I skogen och jordbrukslandskapet är situationen tyvärr oförändrad – det är fortfarande där som de allra flesta rödlistade arterna lever.

Vi låter inte naturkapitalet förräntas
I havet skördar vi matfisk. Det är bra. Problemet är att vi fiskar för mycket. Läget för havsmiljön är allvarligt och situationen för många av våra traditionella matfiskar är dyster. Till exempel är ål och pigghaj akut hotade. Samtliga kommersiellt utnyttjade fiskarter är kraftigt påverkade av minskade bestånd eller förändrad demografi. Det gäller även andra arter som fångas i stora mängder och blir industrifisk med vilken vi göder exempelvis odlad lax, gris och kyckling. Bifångster missgynnar ytterligare arter. Havskatt är en sådan. De och andra arter med lång livslängd är extra känsliga för fiske eftersom de förökar sig mycket långsamt.

Insatser ger effekt!
Ett långsiktigt naturvårdsarbete med sötvatten börjar bära frukt, bland annat har vissa grodor fått bättre förutsättningar. Fiskarna mal och asp har också klassificerats i lägre rödlistekategori efter flera år av naturvårdsinsatser.
Som följd av framgångsrika åtgärder har klockgroda lämnat rödlistan, precis som lövgroda och ätlig groda gjorde i samband med den förra rödlistan.

Bruka hållbart
I år är det skogens år. FN vill uppmärksamma skogens värde och att vi måste bruka skogens resurser på ett hållbart sätt. Skogslandskapet står inför en total förändring. Vi går emot ett allt intensivare skogsbruk. Förutom att visa hänsyn i skogsbruket måste vi spara de värdekärnor som finns kvar. Det kostar oss mycket mer att framöver återskapa förlorade värden, och då kanske de känsligaste arterna har försvunnit!

Gör något
Vi vet inte vilka arter vi kan få nytta av i framtiden. Kanske behövs de för att framställa medicin, kanske för att hitta nya material.
Men det går att göra skillnad. Det visar åtgärder som redan görs. Även du kan göra något! Börja med att lära dig en art eller två. Ställ dig sedan i solskenet och lyssna på fåglarna, sätt dig i en blomsteräng eller gå ut i skogen och ladda energi. Du kommer nog på vad just du tycker är viktigt att värna om.

Faktaruta
En rödlista är en redovisning av arters risk att dö ut.
ArtDatabanken vid SLU har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram Sveriges rödlista. Den baseras på tillgängliga data från bland annat forskning och inventeringar. Redovisningen bygger på internationella kriterier och visar så objektivt som möjligt den relativa utdöenderisken, och är alltså helt oberoende av om det finns speciella bevarandeskäl etc.


Energi och Miljö SNL 2011-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2011-2

Huvudtema: Energi och Miljö
Grön teknik skapar möjligheter

Svensk energi- och miljöteknik anses idag vara bland världens mest utvecklade. Vi satsar bl.a. på högteknologisk avfallsförbränning som genererar fjärrvärme, vi bygger ut förnybara energikällor och tar vara på de resurser vi har i form av biobränslen och befintlig teknik.

Back to top