SU material miljökemi Lennart Bergström

Stockholms universitet tar fram morgondagens teknik för framställning av nanomaterial

Dagens materialteknik ligger långt framme – men är inte alltid anpassad för produktion och bearbetning av nanomaterial. Stockholms universitet söker bredda kunskapen om hur man på ett effektivt sätt kan framställa morgondagens nanomaterial, där hög prestanda, hållfasthet och flexibilitet förenas med miljö- och ekonomiskt hållbara aspekter.

Hållfasthet, styrka, seghet och självrengörande egenskaper kan nu kombineras i helt nya material med bredare tillämpningsområden än tidigare. De nya nanomaterialen är i många fall överlägsna traditionella material både vad gäller prestanda och hållbarhet, den största utmaningen består i att det i många fall saknas industriella processer för att tillverka de nya materialen och realisera dess fulla potential.
– Vi har för avsikt att bidra med en verktygslåda för hur de nya materialen kan framställas, förklarar Lennart Bergström, professor i materialkemi vid Institutionen för material och miljökemi. Vi är framförallt intresserade av att utveckla processer som kombinerar flexibilitet och kostnadseffektivitet. Naturen är en viktig insprationskälla för metoder och modeller hur nanomaterial kan framställas.

Vill efterlikna naturens produktion av nanomaterial
Det är framförallt två metoder som undersöks och vidareutvecklas vid Stockholms universitet. Den första är biomineralisering, som syftar till att efterlikna hur oorganiska material byggs upp i naturen i en s.k. mineraliseringsprocess. Den andra metoden kallas självorganisering, som utnyttjar möjligheten att få t.ex. nanopartiklar att organisera sig i större mer komplexa strukturer.
– Naturen är mästare på att skapa komplexa strukturer med fascinerande egenskaper, se bara på fjärilsvingarna som kan skimra i rengbågens alla färger och snäckskalen som är både lätta och starka. Om vi kan efterlikna dessa mönster har vi redan kommit mer än halvvägs för att ta fram framtidens teknik för framställning av nanomaterial, poängterar Lennart Bergström. Vi satsar till en början på material som är lättillgängliga i vår egen omgivning, som exempelvis cellulosa, zinkoxid, järnoxid och kaliumkarbonat.

Nya möjligheter för svensk skogsindustri
Genom att kombinera vår vanligaste biopolymer (cellulosa) med vårt vanligaste biomineral (kaliumkarbonat) har nyligen en komposit producerats som både är stark och transparent. Potentiella användningsområden är förpackningar och andra tillämpningsområden för traditionell plast och plastfilm, där materialet till skillnad från plast är ekologiskt hållbart.
– Vi bedriver vår cellulosabaserade forskning inom Wallenberg Wood Science Center. Cellulosa är en mycket intressant byggsten för många typer av intressanta nanokompositer, flera branscher kommer att ha nytta av detta, bl.a. förpackningsindustrin, färg- och pigmentindustrin samt inte minst Sveriges skogsindustri, som ständigt söker efter nya tillämpningsområden, summerar Lennart Bergström avslutningsvis.


Utbildning SNL 2011-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2011-1

Huvudtema: Utbildning
Nyamko Sabuni: ”Vi måste höja statusen på våra yrkesutbildningar”

Sverige har länge varit drivande när det gäller utbildning ur ett brett perspektiv. Trenden från de senaste åren visar dock att vi måste bli bättre, framförallt måste vi skapa bättre arbetsmarknadsrelevans och det gäller utbildningar på alla nivåer.

Back to top