Institutionen för baltiska språk, finska, nederländska och tyska vid Stockholms Universitet satsar stort på samarbete i undervisning och forskning

Stockholms Universitet har en lång tradition inom språkutbildningen. Undervisningen i finska och tyska startade kring 1930, i baltiska språk i början av 1970-talet. I januari år 2005 gjordes en administrativ förändring. Detta innebar en sammanslagning av flera små språkinstitutioner till en större. Alla studenter erbjuds högkvalitativ undervisning, oavsett vilket språk de valt att läsa vid institutionen. - Vi erbjuder i många fall utbildning i små grupper. Seminarier, föreläsningar, lektioner, handledning och examination ska tydligt hänga ihop och progressionen i utbildningen vara lätt att se. Vi vill utvecklas tillsammans med våra studenter, poängterar institutionens prefekt Elisabeth Wåghäll Nivre. Vi samarbetar både inom forskning och undervisning. Hos oss är det viktigt att alla känner delaktighet. Några av de språk vi undervisar i betraktas som små. Det är inget hinder för oss. Bland annat genom medlemskapet i EU så krymper världen. Det är viktigt med goda kunskaper i språk och vår verksamhet utvärderas regelbundet för att vi ska kunna förändra och förbättra.

Undervisning i fem språk
Vid institutionen undervisar man i finska, lettiska, litauiska, nederländska och tyska. - Vi arbetar med en helhetssyn, fortsätter Wåghäll Nivre. Studenterna ska känna att vi är med dem hela vägen från kursstart till examination. Vi erbjuder dem även möjligheten att kunna studera på kvällstid. Många kan därför kombinera arbete med studier. Intresset för framför allt våra nybörjarkurser i tyska på kvällstid har t.ex. ökat och våra schemaläggare har ett styvt arbete. Vi har några nätbaserade kurser men tycker att det i språkutbildningar är viktigt för de studerande att kunna tala med sina kurskamrater – ansikte mot ansikte. Undervisningen kombinerar kunskaper i språk, litteratur och kulturvetenskap. Lärarna i de olika språken samarbetar där det går och träffas regelbundet för att diskutera eventuella problem, de söker lösningar och förbättringar. Responsen från studenterna är positiv. De får hjälp och stöd snabbt och utbildningsmiljön är trevlig och väl sammanhållen.

Institutionen för baltiska språk, finska och tyska har ett trettiotal anställda, varav ett tiotal doktorander. Under en termin följer ungefär 400 studenter någon av de kurser som erbjuds. Det tyska språket och den tyskspråkiga kulturen och litteraturen är det största undervisningsområdet, följt av finska och de baltiska språken. Kurser ges från nybörjarnivå till avancerad nivå och språken kan också studeras på forskarnivå. Den 1 januari år 2010 utvidgades institutionen med ytterligare ett språk – nederländska. Stockholms universitet har dock undervisat i nederländska sedan 1960-talet och erbjuder det idag som fristående kurser på grundnivå. Alla språk som undervisas vid institutionen är officiella EU-språk. De länder i vilka de talas tillhör Sveriges viktigaste handelspartners.

Forskningen vid institutionen består huvudsakligen av projekt som drivs av enskilda individer, men även större projekt finns, bl.a. två EU-projekt som involverar flera medarbetare vid den finska avdelningen. Även i tyska och baltiska språk samverkar forskare med kolleger såväl inom Sverige som internationellt i projekt som behandlar såväl de olika språken som deras litteratur. De internationella kontakterna är många och mycket goda.

Forskning och samverkan
Gemensamt för institutionens forskning är ”textstudium”. Historia och nutid möter varandra. Prefekt Elisabeth Wåghäll Nivre ingår själv i flera projekt och är mycket glad över att den relativt lilla miljön har flera prisbelönta forskare. Forskningen vid institutionen består huvudsakligen av projekt som drivs av enskilda individer, men även större projekt finns, bl.a. två EU-projekt som involverar flera medarbetare vid den finska avdelningen. Även i tyska och baltiska språk samverkar forskare med kolleger såväl inom Sverige som internationellt i projekt som behandlar såväl de olika språken som deras litteratur. Miljön är öppen och skapar på så sätt många möjligheter till nya kontakter.


Utbildning SNL 2011-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2011-1

Huvudtema: Utbildning
Nyamko Sabuni: ”Vi måste höja statusen på våra yrkesutbildningar”

Sverige har länge varit drivande när det gäller utbildning ur ett brett perspektiv. Trenden från de senaste åren visar dock att vi måste bli bättre, framförallt måste vi skapa bättre arbetsmarknadsrelevans och det gäller utbildningar på alla nivåer.

Back to top