Utbildningsdepartementet utför reformer som stärker Sverige

Sverige har traditionellt sett varit bra på utbildning och vårt näringsliv präglas av en hög kunskapsnivå med flera revolutionerande innovationer bakom oss. I dagens konkurrensutsatta samhälle, med världen inpå knuten, räcker det dock inte med att vara bra, utan man måste snarare vara bättre eller allra helst bäst. Det är just det här som Utbildningsdepartementet och utbildningsutskottet strävar efter – och man genomför nu en rad reformer för att Sverige ska kunna vara med och konkurrera globalt.

Utbildningsdepartementet ansvarar för allt från förskoleverksamhet till högre utbildning och forskning samt studiestöd. Utbildningsutskottet svarar för att aktuella frågor bereds inför riksdagen, och under 2009 har man bl.a. arbetat med reformer för den nya gymnasieskolan, tagit upp frågan om de stora pensionsavgångarna samt den viktiga debatten om hur den akademiska sfären kan förenas med näringslivet.

Den nya gymnasieskolan
De närmaste åren beräknas ett stort antal gymnasie- och högskoleingenjörer gå i pension, vilket skapar ett stort behov på arbetsmarknaden. För att göra de tekniska yrkena mer attraktiva arbetar Utbildningsdepartementet och utbildningsutskottet med frågor angående den nya gymnasieskolan, där det bl.a. ska vara möjligt för eleverna att tillgodogöra sig en fullgod gymnasieingenjörsexamen efter fyra års tekniska studier.
Utbildningsminister Jan Björklund har under december 2009 presenterat förslag på hur reformen ska genomföras, och regeringen avser att inom kort ge Skolverket i uppdrag att föreslå hur det nationella teknikprogrammet i den nya gymnasieskolan ska utformas. Att programmet ska innefatta tydliga kopplingar till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden står klart.

Satsar på mångfalden
Under senare år har flera av de traditionella hantverksyrkena gjort en comeback, fast i en modern tappning. Gymnasieskolan har genom att introducera lärlingsutbildningar kommit ytterligare ett steg närmare näringslivet, och eleverna på dessa utbildningar står närmare arbetsmarknaden. Fredrik Malm, Utbildningsutskottet, kommenterar:
– Det viktigaste med lärlingsutbildningarna är att det ska finnas en mångfald inom skolan. Förut var det viktigt att alla fick samma utbildning, vi håller inte med om den filosofin. När det gäller hantverkaryrken så är det en fördel om man kan lära sig ett sådant yrke av dem som kan det bäst.

Yrkesutbildningar med hög status
I Sverige finns det 14 universitet och 22 högskolor med statlig huvudman, samt ett drygt 10-tal enskilda utbildningsanordnare på högre nivå, bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.
Regeringen har infört en yrkeshögskola för att samla alla eftergymnasiala yrkesutbildningar under samma paraply. Det har gett en högre status till yrkesutbildningarna, som nu dessutom är lättare att söka till.
Under ordförandeskapet i EU har man även prioriterat frågan om den s.k. kunskapstriangeln, som sammanfattas som en samverkan mellan högre utbildning, forskning och innovation.
– Detta behövs för att Sverige ska kunna vara med och konkurrera globalt, konstaterar Fredrik Malm.
Stödjer den samhälleliga utvecklingen
Att utbildningssystemet omdanats, och att våra val ser helt annorlunda ut idag än för bara några år sedan står klart. Sverige konkurrerar i det närmaste med resten av världen – på alla områden. Svenska företag konkurrerar med sina produkter på en global marknad, och på samma sätt kan man även beskriva den svenska kompetensen, där rätt utbildning i rätt tid är helt avgörande för hur vi kommer att klara en ökad globalisering.
– Lärosäten i Sverige behöver förnya och utveckla sig ytterligare för att vi fortsatt ska ligga i framkant. Vi behöver modernare och mer flexibla universitet och högskolor, vilket kommer att bidra till att öka konkurrenskraften inom näringslivet och understödja den samhälleliga utvecklingen i stort, säger Fredrik Malm avslutningsvis.

Maria Lind


Utbildning SNL 2010-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2010-1

Huvudtema: Utbildning
Sverige satsar på kompetens i global omfattning

I Sverige har vi en unik tillgång till högkvalitativ utbildning på alla nivåer, från för- och grundskola till universitets- och högskolenivå. Gymnasieskolan och institutioner för högre utbildning befinner sig i ständig utveckling för att kunna möta allt större krav från arbetsmarknaden. Flera av våra svenska universitet och högskolor bedriver dessutom världsomfattande forskning av största betydelse för nationell och global tillväxt.

Back to top