Uppsala – internationellt centrum för forskning inom kärnfysiken

Utbildningen och forskningen i landet inom kärntekniken håller nu på att återuppbyggas. Ett viktigt skäl till det är att ett generationsglapp uppkommit när kärnkraftsindustrins specialister nu pensioneras. För att delvis råda bot på detta problem och som komplement till de kurser i kärnteknik som idag ges via Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, ska ett nytt högskoleingenjörsprogram startas hösten 2010.

Det nya programmet, som genomförs av avdelningen för tillämpad kärnfysik, finansieras av kärnkraftsindustrin och innebär att studenter från hela landet, som läst minst två år på högskoleingenjörsutbildningarna maskin- eller elektroteknik, ska kunna läsa det tredje året i Uppsala inom området kärnkraftteknik.

Direkt kopplat till näringslivet
Verksamheten på avdelningen för tillämpad kärnfysik är i mycket hög grad kopplad till näringslivet. Uppsala universitet är en partner i Svenskt kärntekniskt centrum (SKC) som är ett samarbete för forskning och utbildning inom kärnteknikområdet. Övriga partners i SKC är kärnkraftverken, Westinghouse, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) samt KTH och Chalmers. SKC bidrar årligen med ett basstöd till lärosätena. Därutöver satsar SSM och Forsmarksverket medel direkt för tjänster och forskningsprojekt på avdelningen för tillämpad kärnfysik. Vidare bedrivs en omfattande uppdragsutbildning riktad mot kärnkraftverkens personal.

Forskningsresultaten har ofta direkt relevans för kärnkraftindustrin och därmed indirekt för näringslivet i stort. Forskning som bedrivs inom avdelningen för tillämpad kärnfysik är indelad i olika grupper med egna inriktningar. Det handlar dels om grundforskning, där främsta syftet är att bestämma egenskaper hos atomkärnorna som har betydelse för nukleär energiomvandling, och dels mer tekniknära områden som kärnämneskontroll, reaktorfysik och diagnostik, slutförvarets funktion och säkerhet samt fusionsplasmadiagnostik.

Internationella relationer stärker kärnfysiken
Gemensamt för forskningsprojekten är att de drivs som doktorandprojekt och utgör en viktig del i kompetensförsörjningen för branschen när de färdiga doktorerna söker sig ut i näringslivet.
Inom verksamheten för kärnämneskontroll arbetar man mycket för att stärka det internationella samfundets förmåga att förhindra kärnvapenspridning i världen.

När det gäller reaktorfysik och diagnostik utvecklas tekniker och metoder för att bättre utnyttja bränslet, öka säkerheten i och tillgängligheten av dagens reaktorer. Vidare bedrivs utvecklingsarbete på morgondagens reaktorteknologier mot det långsiktiga målet att få till stånd ett uthålligt och miljöanpassat system för den framtida globala energiförsörjningen.

Inom området fusionsplasmadiagnostik råder en stark internationell samverkan, där fusionsforskningen är fokuserad på byggandet av forskningsanläggningen ITER, där världens hela fusionsforskning samlas. Idag bedrivs forskningen vid EU:s fusionsanläggning JET i Storbritannien, där Uppsala har en ledande roll inom neutronmätningar för att bestämma fysikaliska egenskaper hos fusionsplasman.
Vid avdelningen tillämpad kärnfysik bedrivs även omfattande forskningsprojekt inom ny kärnkraftteknologi.

– Vi arbetar bl.a. med projekt som rör de s.k. fjärde generationens reaktorer (gen IV). Denna forskning sker i samarbete med KTH och Chalmers och har möjliggjorts genom ett unikt anslag från Vetenskapsrådet. Eftersom materialfrågor är ett fokusområde inom gen IV bör det finnas ett strategiskt intresse inom den metallurgiska industrin att engagera sig i forskningen inom detta område, berättar professor Ane Håkansson.
Forskningen har även en tung internationell anknytning genom bl.a. EU-samarbeten och samarbeten inom de tekniska aspekterna på internationell kärnämneskontroll.

Kort om Institutionen för fysik och astronomi
Institutionen för fysik och astronomi är den största samlade fysikinstitutionen i landet och etablerades i sin nuvarande form den 1 januari i år. Tidigare har man verkat som olika enheter med delvis likartad inriktning. Att samordna all fysik och astronomi under samma paraply ger möjlighet till att bättre knyta samman fysikens olika delområden och att ytterligare öka kvaliteten på utbildningen.
Institutionen har idag tio olika forskningsinriktningar: astronomi, kärn- och partikelfysik, tillämpad kärnfysik, teoretisk fysik, globala energisystem, materialteori, materialfysik, yt- och gränsskiktsvetenskap, mjukröntgenfysik och fysikens didaktik.

Maria Lind


Utbildning SNL 2010-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2010-1

Huvudtema: Utbildning
Sverige satsar på kompetens i global omfattning

I Sverige har vi en unik tillgång till högkvalitativ utbildning på alla nivåer, från för- och grundskola till universitets- och högskolenivå. Gymnasieskolan och institutioner för högre utbildning befinner sig i ständig utveckling för att kunna möta allt större krav från arbetsmarknaden. Flera av våra svenska universitet och högskolor bedriver dessutom världsomfattande forskning av största betydelse för nationell och global tillväxt.

Back to top